2013-11-21

Artikel - Ismetetafsar med bara en trekrok

Det perfekta tacklet till ismete, finns det? Troligtvis inte säger jag eftersom det knappast finns ett tackel som är det bästa i alla situationer. Men man borde kunna hitta ett tackel som i alla fall fungerar så bra som möjligt i de flesta situationer. Det tror jag att jag har gjort och jag tänkte visa hur jag gör mina tafsar och hur jag tacklar mina spön vid ismete.

I ett av mina första inlägg så beskrev jag hur jag gjorde mina tafsar på den tiden. Inget ont om dem, nog fungerade de väldigt bra också, men nu har jag utvecklat mitt ismete ytterligare. Poängen med inlägget om mina tidigare tafsar var egentligen att beskriva tekniken att smälta ihop en plastad stålvajer, som ett alternativ till att använda crimps/vajerlås. Jag anser fortfarande att det här sättet att göra öglor på en vajer är det bästa i många situationer. Fogen blir nätt och väldigt stark, jag har till och med läst någonstans att det ska vara det enda sättet att sammanfoga en vajer som ger en fog som är starkare än själva vajern. Det vet jag dock inte om jag tror på, crimps blir väldigt starkt också så länge man trär vajern tre gånger genom crimpsen. Skillnaden jag gör nu för tiden är egentligen ganska enkel, jag använder bara en krok på mina tafsar istället för två.

Jag märkte under mitt ismete att tackel med två krokar kan skapa vissa problem om man har otur, och dessa problem är svåra att bli av med. Det första och kanske viktigaste problemet är att gäddor ibland hinner börja svälja betet innan man gör mothugg. Är dom aktiva så kan detta ibland gå så fort att det är omöjligt att hinna kroka innan dom sväljer hur snabb man än är på att springa fram till hålet. .Med en krok vid betets huvud så är det oundvikligt att man krokar gäddan i svalget eller långt bak i munnen, ofta i gälarna. Det andra problemet är att det oftast bara är en av de två krokarna som sitter fast i fisken och risken att en krok fastnar i iskanten när det börjar bli dags för landning är ganska stor, ofta med en tappad gädda som följd. Det tredje stora problemet är åter igen den lösa kroken som man inte alltid vet vart den är och när man ska ta gälgrepp så kan man råka få kroken i handen.

Men det är ju inte bara nackdelar med två krokar. Fördelen är att man ska kunna kroka gäddan snabbare eftersom det inte är lika viktigt hur betet är orienterat i gäddans mun, sannolikt så är minst en krok inne i munnen och kommer få fäste när man krokar. I staterna kallas såna här tackel till och med för "quick strike rig". Jag ansåg dock att nackdelarna var lite för allvarliga för att väga upp det positiva och bestämde mig därför förra vintern för att experimentera med tackel med endast en trekrok. Jag bytte ut tafsarna på alla mina spön mot tafsar med bara en trekrok, tre av mina spön fick krokar i storlek 3/0 och de resterande tre tacklades med storlek 1/0. Efter en hel vinters hårt metande tillsammans med Markus som kör dubbla krokar så blev slutsatsen att en stor trekrok fungerar minst lika bra som två mindre, om inte ännu bättre.

Vi upplevde att man krokade lika många gäddor på båda tacklen men några fler gäddor lyckades landas på mina tackel. Vi såg även att vi fick lite fler hugg på tacklen med bara en trekrok och det tror jag beror på att mörtarna får mer rörlighet och är pigga en längre tid med bara en krok istället för två. Den största skillnaden såg vi dock i hur gäddorna krokades. Jag skulle säga att sju av tio gäddor som krokades med mina tackel satt perfekt krokade i mungipan och kunde krokas loss utan att förlora en droppe blod. De andra tre gäddorna satt antingen krokade lite längre ner i munnen, ofta i gommen, eller så satt den krokad ytligare i läppen eller underkäken. Extremt sällan satt en gädda krokad i gälarna och inte en enda gång satt kroken i svalget. Den statistiken har nu fått mig att helt gå över till att bara använda en krok i mitt ismete.Det ska även sägas att jag inte anpassade mitt fiske till det nya tacklet på något annat sätt. Jag satte fortfarande in mothugget så fort jag kom fram till hålet precis som jag hade gjort med två krokar. Förutsatt att fisken inte står helt stilla rakt under hålet eller en liten bit bort, då brukar jag känna så att gäddan är där först.

En annan sak vi märkte var att krokens storlek inte verkade spela så stor roll för krokningsförmågan. Där gällde snarare att välja rätt storlek för rätt bete så att det ser proportionerligt ut och betet inte hindras av kroken för mycket. Av den anledningen så har jag valt att köra på en kompromiss den här säsongen, jag kommer köra med 2/0 på alla spön. 1/0 hade fungerat bra också men den kan kännas lite för liten de gånger man har mörtar på uppåt 300g och mer. Jag tror att 2/0 blir en bra kompromiss som fungerar i de flesta situationerna.

Krokarna jag har använt är savage gear y-treble. Jag använder dom krokarna till allt mitt fiske då jag gillar formen och prislappen, stort krokgap och relativt liten hulling. De är i princip identiska med Owners ST-36 som också fungerar bra men kostar nästan det dubbla. En annan bra krok som jag gillar är VMC 8650, den har dock lite större hulling än de andra två vilket jag tycker är onödigt, det skadar bara gäddan mer. Nedan är en storleksjämförelse mellan Savage gears 1/0, 2/0 och 3/0. Tänk på att krokar från olika tillverkare inte är lika stora trots att de är samma storlek. Savage gears 2/0 är faktiskt lite större än VMC 8650 i storlek 3/0.

Godset blir mycket tjockare i 3/0an och då blir det svårare att rycka loss kroken från betet.
Jag brukar använda vajer och lekande från tillverkaren AFW som jag tycker har väldigt bra produkter. Vanligtvis använder jag deras sjutrådiga vajer som ligger bra i pris men till den här säsongen så testade jag den 49-trådiga som är mycket smidigare och tål kink betydligt bättre. Jag märkte dock att det var lite tunnare plastöverdrag på denna vajer och därför var det inte lika lätt att smälta ihop den som den sjutrådiga. Därför använder jag nog crimps på denna vajer i framtiden.

Dessa lekande må se små ut men den här modellen är extremt stark för sin storlek.
Alla komponenter jag använder till tafsarna köper jag på Mieko Fishing.
Hur man gör för att smälta ihop tafsen kan ni läsa i mitt tidigare inlägg. Annars fungerar det även att använda crimps så länge man trär vajern tre gånger genom crimpsen och kollar vajern ofta så att den inte är skadad vid crimpsen. Jag gör mina tafsar ganska långa för att undvika skador på linan antingen från gäddan eller skräp på botten. Dom brukar bli ungefär lika långa som spöets klinga framför handtaget.


Jag brukar alltid tackla mina spön med ett fast bly istället för glidande som annars är standard. Jag fäster bara ett päronbly i beteslåset på huvudlinan, blyet jag använder är ofta på 15- 20 g. På det här sättet blir det lätt att byta blymängd och tafs efter situation. Om jag fiskar med extremt stora beten som till exempel en liten gädda så händer det att jag använder en tafs med två eller till och med tre krokar. En annan fördel med bly som inte glider är att linan inte åker ner till botten när gäddan hugger. Med ett glidande bly så kommer blyet dra ner linan på botten och om det finns bråte där så kan linan fastna. Dessutom måste man veva in mer lina innan man får kontakt med gäddan vid mothugget, fiskar man pelagiskt över 10- 15 meters djup så kan det bli väldigt mycket lina att veva in. Jag upplever heller inte att gäddorna störs av att det hänger en tyngd i tafsen så jag ser bara fördelar.

Med ett beteslås och ett päronbly går det fort att anpassa tacklet efter situationen.

Ett litet tips som verkligen kommer till sin rätt när man bara har en krok är att sätta fast kroken på röret som linspridaren går på när spöet ska packas ihop. Då är det i princip omöjligt att kroken fastnar i väskor, bilstolar, kläder, dig själv eller andra olämpliga saker.


 Ett annat tips är att ha med sig små bitar av sönderklippta gummiband. Jag märkte att gäddan ibland kan lyckas stjäla betet från kroken när den tuggar och vänder den i munnen. Betet sitter ju bara med en krok så det är klart att det lättare lossnar än om man hade haft två krokar. Problemet kan dock undvikas helt genom att sätta  en liten bit gummi på kroken efter man krokat på betet, jag använder en cykelslang som jag klipper bitar av och har i fickan på flytoverallen.


Prova nu själv att använda bara en krok vid ismetet, alla mina fiskevänner har gått över till det efter min framgång förra året och det borde fler göra. Det är skonsammare mot gäddan, man landar mer fisk och det blir billigare tackel.

3 kommentarer:

  1. Intressant att läsa din utvärdering av en trekrok. Jag gjorde ett försök förra året jag med, genom att byta ut till en trekrok på hälften av mina spön. Det som gjorde att jag inte kunde göra någon utvärdering av det var ett otroligt dåligt fiske förra säsongen. Många pass kunde det vara ett par fäll på en heldag, ibland inget alls. Kan minnas att jag krokade ett flertal gäddor med endast en krok på tacklet och de var oftast väldigt lätta att kroka loss igen. Varken mer eller mindre bommade fiskar mellan de olika tacklen.

    Tack för ditt inlägg, vilket kommer få mig att fortsätta med en trekrok på 3 av 6 spön i år igen.

    Mvh Andreas Holmström - http://www.fiskeigemenskap.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, vad roligt med fler som har provat :) Vi hade faktiskt rätt bra ismete förra säsongen så jag känner att metoden fick ett bra test. Tre gäddor över 8 kilo landades på mina tackel och vi hade ofta bra mängdfisken med många gäddor i 1-3 kilos klassen. Så jag är ganska övertygad om att det är det bättre valet.

      Radera
  2. Det här var intressant! Jag gick just i tankarna att göra tackel till mina ismeten och ska helt klart prova enkroks-tackel istället för trekroks-tackel i vinter.

    Tack för en riktigt bra blogg HR

    SvaraRadera