2016-04-30

Summering av vårens ismete

Det har bara blivit ett fåtal ismetepass den här vintern men utdelningen har ändå varit ganska bra om man ser till timmarna jag lagt ner. Redan på årets första pass i början av april så satte jag ribban med en välkonditionerad gädda på just över 10 kilo. Det var även den första gången som jag tog med mig min flickvän Petra ut på ismete och planen var då att hon skulle lyckas ta sin livs första gädda. Jag inledde dagen med att i undervisningssyfte ta en vacker sexkilos och sa sedan att nästa fisk var hennes. Timmarna gick och fisket var segt så vi gjorde lunch och sa att vi skulle byta ställe om det inte hände något snart. Just som vi skulle sätta oss ner och äta våra parisare så går hon iväg för att lätta lite på trycket, och självklart fäller det exakt då. När hon sedan kommer tillbaka från skogen så står jag och drillar för fullt, jag känner att det är en bra fisk och säger även det. Sekunderna senare lyfter jag upp en gädda som jag misstänker väger 8-9 kilo och Petra bara gapar. Jag tror nog att hon kommer få en aning skev uppfattning om vad som är små och stora gäddor framöver ;)

Årets första tia på årets första ismetepass!
Gäddan visar sig dock väga mer än jag trodde, 10.03 för att vara exakt och hade en längd på 109 cm. En riktigt bra inledning på året med andra ord! Synd bara att det var jag som tog den och inte Petra som var tanken. Det är nog inte många som kan skryta med att sin första gädda någonsin var en tia ;)

Det har sedan dess blivit några fler pass med både vänner och framför allt med Petra som mer än gärna följer med och tycker precis som jag att jag fiskar på tok för lite! Det tycker jag är jätteroligt!

Resultatet från alla dessa pass har hur som helst varit ganska dåligt. Det har egentligen inte blivit så många seriösa pass utan mest halvdagar så det är inte ett helt oväntat resultat. En fisk som jag ändå vill nämna är min sista gädda för ismetesäsongen. Det var under valborgshelgen som jag och Petra kände att vi ville ut och fiska en stund. Det var lite för tidigt och kallt vatten för att spinnfiska, i alla fall om man ville ha chans till bra fiske, så vi chansade och gav oss iväg till en insjö för lite ismete istället. Det var lite läskigt att ta sig ut på isen då det var landlöst på de flesta delar av sjön och lite här och var hittade man stora hål i isen som gasbubblor eller infruset sjögräs hade skapat. Vi höll oss dock torra hela dagen och hade en solig och fin dag på isen, men fisket var ingen höjdare. Vi fick bara en enda gädda den dagen men oj vilken vacker fisk det var! Bland dom klaraste och vackraste teckningarna jag har sett, Gäddan vägde nog mellan 5 och 6 kilo och tog efter tre spottade hugg en halv död sill fiskad väldigt nära vassen. Vi hade några spottade fäll så jag misstänkte att ett mindre bete skulle göra susen och halverade våra deadbait och mäskade med den andra halvan i hålet. Det verkade i alla fall den här dagen fungera bra!

En av dom snyggaste gäddorna jag har sett!

2016-04-06

Tjocka Småländska Abborrar


Påsken är absolut den storhelg under året som jag mest förknippar med fiske. Solen har åter gjort intåg efter flera månaders dystert mörker och värmer redan nu riktigt skönt när man blivit van vid hård norrländsk midvinterkyla. Det är nästan förbjudet att inte vara ute i naturen och njuta under påsken, och för mig är den största njutningen jag kan tänka mig självklart fiske.

I år skulle vi fira påsken nere hos syrran i Kalmar. Många vet nog att våren i Kalmar betyder abborre, grov abborre. Så självklart packade jag med mig några spön, lite jiggar och en hel väska full med fiskesug! Jag hade ännu inte hunnit fiska någonting under året (jag vet, det är skandal!) och det hade verkligen börjat kännas. Det kliade rejält i fingrarna och blev inte heller bättre av alla rapporter på sociala medier om mängder med stora abborrar veckorna innan påsken. Dessutom kom rapporter från precis det området vi skulle fiska.

Även om mitt hjärta tillhör norra norrland så måste jag erkänna att småland har sin charm det också.


Mellan allt socialiserande med familjen så blev det två dagar med fiske och svågern med sin lokalkännedom besegrade mig självklart på alla plan. Fisket var väl inte riktigt vad vi hade hoppats på, mycket på grund av högt fisketryck veckorna och dagarna innan. Men trots det så fick vi några hyfsade borrar. Inga mängder och inte någon riktigt stor men det var oerhört skönt att få stå vid vattnet igen. 

Johan med den största borren under påsken. 1160g på 45 cm.

Förutom att det var roligt att äntligen blöta linan så hann jag dessutom testa en del för mig helt nya fisketekniker som var både roliga, effektiva och hade tydliga fördelar på olika sätt. Jag talar främst om Texas och Carolina rig som de senaste åren har dykt upp i Sverige. Det är tekniker som sedan länge är basföda för amerikanska bassfiskare men som verkar fungera precis lika bra på våran randiga svenska kusin. De bygger båda på att man istället för jiggskallar använder inline sänken på linan framför betet, så kallade bullet weigths, samt att man använder offsetkrokar som gör jiggen weedless. 

Jag använde bullet weight modellen i bly från BFT vilka fungerade bra men var lite mjuka så de ger inte lika bra kontakt mot hård botten som tungstensversionen gör, dessa väljer jag nog nästa gång. Som krok tyckte jag att gamakatsus worm offset krok i storlek 1/0 var perfekta för större abborre. Jag ska inte gå igenom riggningen i detalj för det kan den intresserade lätt google sig till. Men fördelen är att man kan fiska genom vegetation och bråte med betydligt lägre risk att fastna än med vanliga jiggskallar. Med carolina rig som har sänket en bit framför betet kan du dessutom presentera betet väldigt statiskt om du vill det vilket många gånger utlöste hugg från bättre fisk. Jiggar som fungerade bra till detta fiske var Westins ring teez 4" och en maskliknande jigg som säljs på Mieko fishing, lite oklart vad den egentligen heter men ni hittar den HÄR. Även om jag inte är någon abborrfiskare egentligen så är det en häftig art som jag uppskattar, och det var väldigt kul att prova lite nya metoder för det fisket. Speciellt eftersom det fungerade!

2016-03-10

Bortglömd succé-rapport från ismetepremiären!

När jag började fila på det här inlägget så var året fortfarande 2015 och jag och Markus hade nyss kört vår första ismetehelg för säsongen. Jag har tyvärr varit väldigt dålig på att skriva här senaste tiden. Det är både för att jag inte har fiskat någonting alls nästan och för att jag har haft för mycket annat i tankarna. Det har varit mycket senaste tiden helt enkelt och dessutom har vädret inte känts så inbjudande. Först var det en rejäl kallperiod och när det väl tog slut så dumpade det ganska mycket snö på de tidigare riktigt fina och blanka isarna vilket dämpar fiskesuget ganska effektivt. För varje år som går så blir jag mindre och mindre taggad på att plumsa fram med tunga pulkor i djup blöt snö. Vissa kanske skulle kalla mig lat, jag hävdar snarare att jag blivit klokare och väljer att lägga min tid på rätt perioder och förhållanden. Men nog om det. Vi har som sagt hunnit med några pass i alla fall och den första helgen blev faktiskt succé på en gång!

Suget efter ismete och grova gäddmadammer börjar bli riktigt påtagligt nu!

Vi hade bestämt oss för att testa ett nytt vatten som vi har funderat lite smått på förut men det har inte riktigt kännts så självklart. Helst vill vi ha något konkret att gå på när vi testar nya vatten. En rapport om bra fiske, något slags rykte eller i alla fall kännedom om djup och miljöer i sjön. Någon sån information hade vi inte den här gången. Baserat på vad vi lärt oss genom åren och genom att studera kartor så tyckte vi helt enkelt det känndes nog hett för att testa.

Vi började med att borra runt och loda för att få ett hum om djupen och när vi hittat ett intressant område så spred vi ut spöna. Vi hade blandat dött och levande bete i ungefär lika fördelning och varierade även djupet 50/50. Vi brukar alltid göra så på nya vatten för att se vad som funkar. I de flesta vatten finns en tydlig "kod" för vad som är effektivast och att knäcka den så snabbt som möjligt är viktigt. Annars är risken att man ratar ett riktigt hett vatten efter några pass på grund av dåligt fiske. När anledningen till det egentligen bara är att man har gjort helt fel utan att veta om det. Så variation är A och O på nya vatten!

Ismete blir verkligen riktigt häftigt på blanka isar 
Vi hade inte hunnit sätta ut alla spön innan första fället kom. Trots att det inte alls är något ovanligt så blir man alltid lite förvånad när morgontystnaden plötsligt bryts av ljudet från en upprätt och svajande vippa. Jag kom ihåg att det var en död mört i hålet där det högg och det var ett av dom grundaste ställena. Eftersom första fisken alltid bara brukar vara nån snipa när det hugger så snabbt så tar jag dock det hela väldigt avslappnat. Jag sätter mig på knä för skojs skull och gör ett ganska slarvigt mothugg och påbörjar sedan en lite klumpig drillning på grund av min låga position. Lite ringrostig efter en lång säsong med öppet vatten så har jag svårt att bedöma om det är stort eller litet. Jag tippar ändå på en femma på grund av fiskens ganska lugna beteende och när vi ser hela gäddan genom den blanka isen misstänker jag att det nog kan vara aning större ändå, en sjua möjligtvis. Jag ställer mig upp och blir lite allvarligare, det var ju i alla fall inte någon snipa som jag hade trott även om det inte är en speciellt stor gädda på några sätt. Markus kan snart landa fisken som vi bestämmer oss för att ta en snabb vikt på. Vi känner nämligen båda två att vi har lite svårt att bedömma exakt vad den kan väga, det var ju länge sedan vi ismetade senast. Vågen strular lite när jag ska väga av påsen, den stänger av sig själv och jag måste göra om proceduren innan vi kan lägga i gäddan. Jag lyfter lite snabbt och hinner se att siffrorna visar något på 11 kilo så jag avbryter lyftet och konstaterar att avvägningen blev helt tokig. Vågpåsen vägs av igen, gäddan läggs i och lyfts för andra gången. Vågen visar fortfarande över 10 kilo... va? Kan det vara möjligt frågar jag Markus som är lika fundersam. Vi lägger ner gäddan, tar ett steg tillbaka och inser att den kanske kan vara större än vi trodde ändå. Måttbandet visar 114 cm vilket betyder att vågen antagligen visar rätt vikt. Vi inser att vi har blivit helt galet storleksblinda efter alla feta och grova plussare vi tagit under hösten. Gäddan framför oss var mycket mycket större än vi trodde. Den exakta vikten antecknas till 10.4 kilo och efter det kändes både fiskepasset och det nya vattnet väldigt lyckat!

10.4 kilo på 114 cm blev dagens första fisk



2016-01-09

Var rädd om er i vinter - använd isdubbar!

Just nu råder det en kraftig kyla över hela landet som kommer lämna efter sig mängder av isbelagda sjöar och vattendrag och kommer locka ut många på isfiske. Här uppe i Norr har isarna legat stadigt i flera månader nu men i större delar av landet ser det annorlunda ut. De första isarna är alltid förrädiska för det är så otroligt lite som krävs för att påverka om det lägger sig is eller inte på en specifik plats. Det kan vara 5 centimeter perfekt is på större delar av sjön men på någon del kanske isen bara är 2 cm för att det strömmar lite runt en udde, eller för att vinden låg från en sådan riktning att isen la sig lite senare på den delen. Är man oförsiktig och inte uppmärksam på förändringar i isen så är det då stor risk att gå igenom. Med den snö som nyligen kommit så blir det dessutom ännu svårare att upptäcka dessa farliga platser.

Att gå igenom isen är i bästa fall en otrevlig och extremt kall upplevelse som förstör en bra fiskedag. Förutsatt att man har isdubbar för att ta dig upp. Men, saknar du isdubbar så kan hela upplevelsen förvandlas till ett livsfarligt dopp. På blanka och tunna isar kan det vara helt omöjligt att ta sig upp igen och efter en kort stunds krampaktigt sparkande och greppande efter fäste så kan det vara för sent. Men ett par isdubbar runt halsen gör hela skillnaden. Det blir enkelt att ta sig upp igen och det enda man behöver mista är stoltheten och en bra fiskedag.

Så var inte en idiot. Skaffa ett par isdubbar och ha dom alltid runt halsen när du vistas på osäkra isar, tidigt eller sent på säsongen, eller på platser där det strömmar. Isdubbar är den överlägset billigaste och effektivaste försäkringen du kan hitta i livet.

Jag själv använder denna modell som har inbyggd visselpipa vilket kan vara ytterligare en bra funktion för att åkalla uppmärksamhet om du är själv på isen, vilket jag i och för sig inte tycker man någonsin ska vara om isen är osäker.


2015-11-25

Overklig helg med fem tior på nära tolv kilo i medelvikt!!

Hur förmedlar man en känsla som inte går att beskriva med ord?  En magisk helg denna höst utspelade det sig något för mig och Johan som jag fortfarande inte riktigt har smält. Jag tror att man måste vara där i stunden, i euforin, och i kaoset för att verkligen förstå vad en sån här händelse kan göra med en inbiten gäddfiskare. Efter denna galna helg kunde vi summera fem gäddor över tio kilo med en snittvikt just under tolv kilo där jag stod för en av dom grymmaste sviterna jag har hört talas om. Ett hat trick med gäddor på 11, 12 och 13 kilo under samma dag!! Det är utan tvekan det sjukaste gäddfisket jag har varit med om och tråkigt nog kanske någonsin kommer vara med om. Man läser ibland om magiska fisken när några lyckliga personer befinner sig på exakt rätt plats under rätt tid och gör precis allting rätt. Dessa gånger när precis allting stämmer verkar det som att vad som helst är möjligt. Att själv ha fått vara med om en sådan dag känns fortfarande helt overkligt och samtidigt så himla fantastiskt. Detta minne kommer värma gött i vintermörkret!

Metoden för helgen var flötestrolling med deadbait precis som det har varit nästan alla andra pass denna höst. Efter några timmar med lite halvdålig aktivitet på lördagsmorgonen så ger jag vertikalfiske en chans men hinner inte fiska många minuter innan mitt innersta flöte dyker och linan börjar ticka iväg. Rullen skriker till och tolvfotaren bokstavligt talat dubbelviks när jag sätter in mothugget. Jag blir lätt chockad av den extrema tyngden jag möts av. Det här är inte likt något jag tidigare har varit med om och nu börjar tankarna spinna. Gäddan går riktigt tungt, nästan för tungt tänker jag. "Är den snedkrokad?" Säger jag till Johan sekunderna innan den bryter ytan 20 meter bakom båten. Nej, den ser ut att sitta som den ska... Den gör sedan ett tappert försök till att häva sin enorma kropp ovan vattenytan och jag förstår plötsligt precis vart tyngden kom ifrån! Det vi får skåda under vad som antagligen var världens längsta sekund är något helt overkligt grovt och kaos bryter snabbt ut i båten. "Håvjäveln!" skriker jag till Johan medans jag försöker kontrollera mina knän som är på väg åt alla möjliga håll. Fighten blir kort och Johan håvar stiligt gäddan samtidigt som vi upprepade gånger förklarar högljutt vilket as det här är. Vi vet båda att den är långt över mitt tidigare pb på 11.9 men vi vågar inte spekulera i några exakta siffror. För det som nu ligger i håven är så långt över något man tidigare har upplevt att det inte ens går att uppskatta en rimlig vikt. Vi mäter gäddan till 119 centimeter och i en avvägd säck visar vågen 13630 gram! Höstens mål att komma över reg var avklarat och alla livets sega och plågsamma fiskepass fick plötsligt en mening. Jag har aldrig tidigare upplevt en starkare lycka under hela mitt fiskeliv och jag tänkte att nu ska jag bara njuta resten av helgen för det kan verkligen inte bli bättre än så här. Men oj så fel jag hade!

Den brutalaste gäddan jag någonsin har sett med egna ögon.
13.63 kilo och 119 centimeter. Krossade mitt gamla personbästa och blev första över reg!
Dagen fortsätter och Johan får några hugg men har verkligen otur denna dag då han gång på gång tappar fisk strax efter mothugget eller helt enkelt gör mothugg utan att något är där. För mig går det dock bättre. Jag svävade fortfarande på moln när samma flöte dyker några timmar senare och Johan som sitter vid årorna nästan smärtsamt får se händelseförloppet från förmiddagen upprepa sig. Allt går som det ska och min andra plussare för dagen är snart landad. Denna vägs till 11.45 kilo fördelat på hela 120 centimeter. Så sjukt underbart!

11.45 kilo fördelat på 120 cm.
Ungefär en timme senare får jag mitt nästa hugg och vid det här laget så förväntar vi oss nästan en till stor gädda. Mycket riktigt så möts jag åter igen av en riktigt bra tyngd i mothugget. "Du drar ju en till tia, det är en tia..." säger Johan skämtsamt samtidigt som vi båda vet att det inte alls är omöjligt. När gäddan strax därefter bryter ytan med huvudet så känns det ganska säkert. "Japp, det är en tia" säger jag lugnt. Vi det här laget så förvånade det mig inte ett dugg och jag hade ärligt talat reagerat starkare på en åttakilos de flest andra dagar. Gäddan landades efter en härlig fight och vi kunde konstatera att jag hade fullbordat mitt hat trick med en riktigt stadig tös på 12850 gram och 120 centimeter. Det var bara för sjukt och vi kunde inte göra annat än att skratta åt det. Men jag såg också på Johan att hans frustration över sina många missade fiskar ökade...

Vacker, stark och välmående gädda på 12.85 kilo och 120 cm.
Efter min tolva började det skymma i stadig takt. Dagarna är korta under den mörka hösten i norra norrland och det är tyvärr inte många fiskbara timmar under ett dygn. När det dessutom känns så fruktansvärt hett som det gjorde den här dagen så blir man ännu mer stressad när man känner att minuterna tickar iväg och gäddornas jaktljus sakta sinar. Men samtidigt så visste vi att det kan räcka med ett enda hugg till, och det gjorde det. 

I det sista ljuset så börjar Johans baitrunner knarra och vi blir helt skärpta, helt fokuserade på att allting skulle gå perfekt. Jag ror så att båten ligger bra, inga slaklinor är i vägen. Johan sätter in ett bra mothugg och den här gången går det bra, gäddan verkar sitta och den verkar dessutom vara fin. Jag släpper årorna när det blir dags och håvar gäddan som först ser lite liten ut. Men våran uppfattning har blivit lite skev av de tre tidigare asen och när vi ser att den har riktigt bra rygg så känns det bättre. Vågen bekräftar våra förhoppningar och visar 10830 gram! Helt....sjuk...dag

I sista ljuset kom äntligen fisken som räddade Johans dag efter många missade gäddor.
10.83 kilo muskler.
Som grädde på moset så lyckades jag även höja mitt personbästa på vertikalfiske under helgen, ganska rejält dessutom. Vi brukar alltid vertikalfiska samtidigt som man flötestrollar, både för att maximera sina chanser men också för att sysselsätta sig med något. Det kan annars vara lång väntan mellan varje hugg när man jagar riktigt stor gädda och det tär lätt på psyket. När jag vertikalfiskar riktat efter gädda så föredrar jag riktigt tunga skallar och jiggar med mycket egen rörelse. Mieko Predator jighead 175 gram tycker jag är perfekt med sina många fästpunkter och med en så pass tung skalle så får man bra kontakt med jiggen även om det är djupt eller strömt. Som jigg använder vi nästan uteslutande Mieko Predator Shad 25 eller Spinnertail och just denna dag var det en spinnertail i färgen "Is" som levererade. Jag fiskar jiggen ca 2 meter ovanför botten när jag plötsligt ser på ekolodet att något rör sig under jiggen och en halv sekund senare försvinner all tyngd i spöet. Trots säkert en meter slacklina så sitter mothugget och en lång och underbar fight påbörjas. Gäddan gör 5-6 långa rusningar mot botten rakt under oss innan den tröttnar. Medans Johan krokar av en mindre fisk han får på flötestrollingen så håvar jag själv min och börjar inse att den är riktigt grov. Vågen visar att mitt personbästa på vertikal nu är höjt till 10.9 kilo! Helgens femte över tio kilo är landad och vi har precis skrivit ett litet stycke historia...

Första tian på vertikalfiske, 10.9 kilo för att vara exakt!



2015-10-15

Starten på höstfisket

Jag vill inte påstå att jag har hunnit fiska mycket gädda den här hösten. Som det ser ut nu så är det nog inte så jättemånga helger med öppet vatten kvar heller tyvärr. Tre hela helger med gäddfiske har det dock blivit och det känns skönt att vara igång igen efter ett långt sommaruppehåll med flera andra arter som i och för sig också är roliga, men de är ju inte gädda.

I slutet av september så bar det av upp mot Storavan och Uddjaur för att fiska tillsammans med några sköna människor från Mieko Family. Vi bodde på gäddfisecamp Arjeplog som mer exakt ligger i Mellanström precis mellan de tidigare nämnda sjöarna. Det är verkligen helt absurda vattenmassor att fiska på i närområdet. Våra två dagar räcker verkligen ingenstans och man börjar förstå vilka fantastiska fiskemöjligheter som finns här. Hur som helst så var fisket ganska segt men det kom upp ett par finare gäddor ändå. Jag och Markus som trollade fick ett par stycken runt metern och jag tror att den snittvikt vi upplevde var bättre än i dom spinnfiskande båtarna. Däremot så togs helgens största gädda på 112 cm på just spinnfiske! Vi som trollade hittade stim med bytesfisk ute på 12-20 meters djup och koncentrerade våran trolling på dessa områden. Det verkade fungera och levererade gäddor med jämna men långa mellanrum, i stort sett kom huggen alltid just när vi passerade en boll med bytesfisk.

Pelagiskt trollad gädda på egentillverkat bete! Naturtrogna färger fungerade klart bäst.

Den andra fiskehelgen lade jag här nere i Västerbotten tillsammans med Johan Byström som bloggar för deras fisketeam Fit For Fishing. En mycket trevlig blogg tycker jag och killarna är också bra på att filma deras fiske så på deras Youtube-kanal finns en hel del bra videor! Vi körde flötestrolling och hade speciellt på lördagen ett riktigt roligt fiske med flera galet starka och pigga gäddor i 5-7 kilos klassen. Någon riktigt bra toppfisk kom tyvärr aldrig men vi hade sjukt kul i alla fall. Den största gäddan tog jag faktiskt på spinnfiske när vi efter många timmars flötestrolling bestämde oss för att variera fisket lite. I ett spinnstopp i slutet av första kastet small det till i spöet och jag klippte dit ett blixtsnabbt mothugg. Detta bemöttes med en häftig och våldsam krafturladdning på väldigt kort lina och stum broms. Jag såg ju att det inte var någon rekordgädda så jag valde att pressa den hårt och vi kunde snabbt landa en väldigt pigg och välmående gädda på 7.41 kilo.

Urstark och vackert tecknad sikmördare. Klippte en Mieko predator shad stenhårt i ett spinnstop precis invid båten!

Nu senast så skulle jag och Mårten göra en helgsatsning på ett vatten vi vet håller stora gäddor men verkar vara svårfiskat. Markus hakade på den satsningen och med sig hade han Jens. Planen blev då att köra två båtar och nöta på samma vatten under två dagar för att ge det en ärlig chans och förhoppningsvis hinna knäcka någon kod och komma i kontakt med riktigt stora gäddor. Lördagen var dock seg, riktigt riktigt seg. Jag och Mårten landade 5 extremt små snipor och tappade ytterligare några lika små. Markus och Jens fick några fler men storleken var även där under all kritik. Hade vi i alla fall lyckats hitta några femmor eller till och med nån sjua så känns det värt att nöta vidare. Men vi beslutade att istället välja andra vatten dagen efter. Mårten skulle dessutom på en spelning på kvällen och kunde inte komma ut tidigt på söndagen så jag fiskade med Markus och Mårten körde då ensam.

Söndagens fiske var bedrövligt segt. Det var spegelblankt och soligt hela dagen och det var bara en kort stund tidigt på morgonen som gäddorna var aktiva. Under den korta perioden lyckades vi i alla fall ta en hyfsad gädda på 7.34 kilo.

Dagens första gädda var en sjua som kom på westins jätte.

Efter lunch får vi en rapport från Mårten som nu har hunnit ut på sitt vatten. Han hade betydligt bättre förhållanden med vind och mulet till en början och hade snabbt fått dubbelhugg med en trea och en femma på djupriggarna. Bara en liten stund senare får jag en halvskakig bild på en håvad gädda med en westinare i mungipan. Det var svårt att se exakt storlek från bilden men jag gissade 6 kilo. Mårten svarar "mycket större" och ringer snabbt upp. Jag hade tydligen gissat 4 kilo för lite! Gäddan var hela 119 cm lång och vägde lite drygt 10 pannor! Extra roligt att den tog en westins jätte som jag själv för något år sedan customlackade i en ljus regnbågsfärg åt Mårten.

2015-08-29

Sommarens flugfiske i korthet

Under den fantastiska men tyvärr allt för korta sommaren här uppe i norr så blir det för min del i princip enbart fiske efter andra arter än gädda. Något som jag verkligen uppskattar är flugfiske i våra underbara fjäll och mäktiga älvar. Jag brukar varje år försöka hinna med i alla fall några turer med flugspöet, för det är en helt annan typ av fiske än det påfrestande och väldigt allvarliga gäddfisket. Det är skönt att ibland kunna fiska mest för att det är skönt att vara ute i naturen och få känna lugnet i skogen. Det är något som i alla fall jag nästan bara upplever när jag helt kravlöst står i någon liten jokk och ser en torrfluga flyta längre och längre ner över en liten strömnacke. Det spelar liksom inte så stor roll om det stiger en riktigt stor harr och slukar flugan innan forsen får tag i den. Det är inte lika resultatfokuserat som när vi riktar efter gädda eller andra predatorer. I år har jag flugfiskat lite med Markus och trots att vi inte har haft vädret på vår sida så har vi lyckats skrapa ihop några fina fiskar under sommaren och många vackra minnen. Med blytunga ryggsäckar packade med allt från tält och flytringar till flugaskar och walkie-talkies har vi utforskat våra vackra Svenska fjäll i hopp om att hitta både stor harr, sik och öring.

Tyvärr så hade vi inte mycket tur med vädret och fisket påverkades klart negativt av detta. Vi hade haft en extremt kall sommar och snösmältningen i fjällen fortsatte mycket längre än vanligt. Detta gjorde antagligen att fisken uppehöll sig på helt andra delar av vattnet än de borde och fisket var allmänt ganska segt. Trots detta så lyckades vi nöta upp några öringar och en hel drös fina sikar och harrar runt kilot och några individer en bit över.

Vi var primärt ute efter sjöns stora öring men tyvärr så blev det inte så många och inga bjässar. Men även en sån här fisk på runt kilot var mer än kapabel att bjuda på en rolig fight och rev ut fluglinan hela vägen till backingen.

Den största öringen hittade vi i en jokk som vi valde att utforska en kväll när vi var slutkörda från att paddla runt i flytringarna en hel dag.
Vi har som sagt bedrivit nästan allt vårt fjällfiske från flytringar. Det är oftast ett extremt effektivt sätt att fiska av ett vatten då du utan problem tar dig ut till alla intressanta grynnor och djupkanter eller vad det då kan vara. Klarar man bara av att bära den extra vikten upp på fjället så lönar det sig oftast. Med flytring behöver man inte heller vara någon världsmästare på flugkastning eftersom du lätt kan komma väldigt nära fisken. Jag upplever att fisken skyggar betydligt mycket med för en vadande fiskare som för oväsen bland stenar på botten än för en flytring som flyter ljudlöst ovanför dom.

Sikarna var väldigt uppskattade fångster när det kändes hopplöst och segt mellan öringarna som vi riktade fisket efter den mesta tiden. De är förvånansvärt stridbara och bjöd på lite dramatik när dom envist simmade i snabba cirklar runt flytringen och vägrade låta sig håvas.
De flesta harrarna låg på precis runt kilot men vi fick även några som tyngde ner vågen några hekto till. Denna blev nytt personbästa på fluga för mig och vägde 1.34 kilo på 53 cm.