2016-03-10

Bortglömd succé-rapport från ismetepremiären!

När jag började fila på det här inlägget så var året fortfarande 2015 och jag och Markus hade nyss kört vår första ismetehelg för säsongen. Jag har tyvärr varit väldigt dålig på att skriva här senaste tiden. Det är både för att jag inte har fiskat någonting alls nästan och för att jag har haft för mycket annat i tankarna. Det har varit mycket senaste tiden helt enkelt och dessutom har vädret inte känts så inbjudande. Först var det en rejäl kallperiod och när det väl tog slut så dumpade det ganska mycket snö på de tidigare riktigt fina och blanka isarna vilket dämpar fiskesuget ganska effektivt. För varje år som går så blir jag mindre och mindre taggad på att plumsa fram med tunga pulkor i djup blöt snö. Vissa kanske skulle kalla mig lat, jag hävdar snarare att jag blivit klokare och väljer att lägga min tid på rätt perioder och förhållanden. Men nog om det. Vi har som sagt hunnit med några pass i alla fall och den första helgen blev faktiskt succé på en gång!

Suget efter ismete och grova gäddmadammer börjar bli riktigt påtagligt nu!

Vi hade bestämt oss för att testa ett nytt vatten som vi har funderat lite smått på förut men det har inte riktigt kännts så självklart. Helst vill vi ha något konkret att gå på när vi testar nya vatten. En rapport om bra fiske, något slags rykte eller i alla fall kännedom om djup och miljöer i sjön. Någon sån information hade vi inte den här gången. Baserat på vad vi lärt oss genom åren och genom att studera kartor så tyckte vi helt enkelt det känndes nog hett för att testa.

Vi började med att borra runt och loda för att få ett hum om djupen och när vi hittat ett intressant område så spred vi ut spöna. Vi hade blandat dött och levande bete i ungefär lika fördelning och varierade även djupet 50/50. Vi brukar alltid göra så på nya vatten för att se vad som funkar. I de flesta vatten finns en tydlig "kod" för vad som är effektivast och att knäcka den så snabbt som möjligt är viktigt. Annars är risken att man ratar ett riktigt hett vatten efter några pass på grund av dåligt fiske. När anledningen till det egentligen bara är att man har gjort helt fel utan att veta om det. Så variation är A och O på nya vatten!

Ismete blir verkligen riktigt häftigt på blanka isar 
Vi hade inte hunnit sätta ut alla spön innan första fället kom. Trots att det inte alls är något ovanligt så blir man alltid lite förvånad när morgontystnaden plötsligt bryts av ljudet från en upprätt och svajande vippa. Jag kom ihåg att det var en död mört i hålet där det högg och det var ett av dom grundaste ställena. Eftersom första fisken alltid bara brukar vara nån snipa när det hugger så snabbt så tar jag dock det hela väldigt avslappnat. Jag sätter mig på knä för skojs skull och gör ett ganska slarvigt mothugg och påbörjar sedan en lite klumpig drillning på grund av min låga position. Lite ringrostig efter en lång säsong med öppet vatten så har jag svårt att bedöma om det är stort eller litet. Jag tippar ändå på en femma på grund av fiskens ganska lugna beteende och när vi ser hela gäddan genom den blanka isen misstänker jag att det nog kan vara aning större ändå, en sjua möjligtvis. Jag ställer mig upp och blir lite allvarligare, det var ju i alla fall inte någon snipa som jag hade trott även om det inte är en speciellt stor gädda på några sätt. Markus kan snart landa fisken som vi bestämmer oss för att ta en snabb vikt på. Vi känner nämligen båda två att vi har lite svårt att bedömma exakt vad den kan väga, det var ju länge sedan vi ismetade senast. Vågen strular lite när jag ska väga av påsen, den stänger av sig själv och jag måste göra om proceduren innan vi kan lägga i gäddan. Jag lyfter lite snabbt och hinner se att siffrorna visar något på 11 kilo så jag avbryter lyftet och konstaterar att avvägningen blev helt tokig. Vågpåsen vägs av igen, gäddan läggs i och lyfts för andra gången. Vågen visar fortfarande över 10 kilo... va? Kan det vara möjligt frågar jag Markus som är lika fundersam. Vi lägger ner gäddan, tar ett steg tillbaka och inser att den kanske kan vara större än vi trodde ändå. Måttbandet visar 114 cm vilket betyder att vågen antagligen visar rätt vikt. Vi inser att vi har blivit helt galet storleksblinda efter alla feta och grova plussare vi tagit under hösten. Gäddan framför oss var mycket mycket större än vi trodde. Den exakta vikten antecknas till 10.4 kilo och efter det kändes både fiskepasset och det nya vattnet väldigt lyckat!

10.4 kilo på 114 cm blev dagens första fisk