Tjocka Småländska Abborrar

Påsken är absolut den storhelg under året som jag mest förknippar med fiske. Solen har åter gjort intåg efter flera månaders dystert mörker och värmer redan nu riktigt skönt när man blivit van vid hård norrländsk midvinterkyla. Det är nästan förbjudet att inte vara ute i naturen och njuta under påsken, och för mig är den största njutningen jag kan tänka mig självklart fiske.

I år skulle vi fira påsken nere hos syrran i Kalmar. Många vet nog att våren i Kalmar betyder abborre, grov abborre. Så självklart packade jag med mig några spön, lite jiggar och en hel väska full med fiskesug! Jag hade ännu inte hunnit fiska någonting under året (jag vet, det är skandal!) och det hade verkligen börjat kännas. Det kliade rejält i fingrarna och blev inte heller bättre av alla rapporter på sociala medier om mängder med stora abborrar veckorna innan påsken. Dessutom kom rapporter från precis det området vi skulle fiska.

Även om mitt hjärta tillhör norra norrland så måste jag erkänna att småland har sin charm det också.

Mellan allt socialiserande med familjen så blev det två dagar med fiske och svågern med sin lokalkännedom besegrade mig självklart på alla plan. Fisket var väl inte riktigt vad vi hade hoppats på, mycket på grund av högt fisketryck veckorna och dagarna innan. Men trots det så fick vi några hyfsade borrar. Inga mängder och inte någon riktigt stor men det var oerhört skönt att få stå vid vattnet igen. 

Johan med den största borren under påsken. 1160g på 45 cm.

Förutom att det var roligt att äntligen blöta linan så hann jag dessutom testa en del för mig helt nya fisketekniker som var både roliga, effektiva och hade tydliga fördelar på olika sätt. Jag talar främst om Texas och Carolina rig som de senaste åren har dykt upp i Sverige. Det är tekniker som sedan länge är basföda för amerikanska bassfiskare men som verkar fungera precis lika bra på våran randiga svenska kusin. De bygger båda på att man istället för jiggskallar använder inline sänken på linan framför betet, så kallade bullet weigths, samt att man använder offsetkrokar som gör jiggen weedless. 

Jag använde bullet weight modellen i bly från BFT vilka fungerade bra men var lite mjuka så de ger inte lika bra kontakt mot hård botten som tungstensversionen gör, dessa väljer jag nog nästa gång. Som krok tyckte jag att gamakatsus worm offset krok i storlek 1/0 var perfekta för större abborre. Jag ska inte gå igenom riggningen i detalj för det kan den intresserade lätt google sig till. Men fördelen är att man kan fiska genom vegetation och bråte med betydligt lägre risk att fastna än med vanliga jiggskallar. Med carolina rig som har sänket en bit framför betet kan du dessutom presentera betet väldigt statiskt om du vill det vilket många gånger utlöste hugg från bättre fisk. Jiggar som fungerade bra till detta fiske var Westins ring teez 4" och en maskliknande jigg som säljs på Mieko fishing, lite oklart vad den egentligen heter men ni hittar den HÄR. Även om jag inte är någon abborrfiskare egentligen så är det en häftig art som jag uppskattar, och det var väldigt kul att prova lite nya metoder för det fisket. Speciellt eftersom det fungerade!

Två fina abborrar

Jag och Markus var ut och metade lite abborre förra helgen då våren har börjar göra sitt intåg vid kusten och isarna snabbt drar sig tillbaka. Det blev både en del bottenmete och lite flötmete med små mörtar som bete och båda metoderna visade sig fungera bra men i lite olika situationer. Dagen började bra med några mindre abborrar som tog aggressivt på mitt flötmete och några på bottenmetena som vi hade ute men vikterna kom inte över sex hekto. Markus lyckade efter ett tag knipa en riktigt fin borre på strax över kilot och jag en på lite under nio hekto. Sedan kom ganska snabbt en betydligt större fisk på Markus bottenmete som fick mig att bli lite avundsjuk. Den abborren vägde hela 1400 g och var 47 cm lång, romstinn och hög. Det blev nytt pb för Markus och hade även varit pb för mig som i princip aldrig har fiskat riktat efter abborre före den här vintern. Mitt pb på nio hekto är en abborre jag har fått på en big bandit som bonusfångst vid gäddfiske. Efter ett bra tags nötande med flötmetet och endast någon mindre abborre och en gädda att skryta med så tacklar jag om till bottenmete och lägger ut på en plats där jag precis hade haft hugg på flötmetet men inte lyckade kroka. Det dröjer inte speciellt  länge innan jag känner att något har tagit mörten så jag sätter dit mothugget och det är tungt, en gädda... eller? Den knycker på ordentligt där nere och det känns konstigt för att vara en gädda, då visar den sig för oss och får mina ben att börja skaka. Den är en riktigt grov abborre som är romstinn och minst lika stor som Markus var. Jag landar den snabbt och vi väger den till exakt 1400 g den också, först blir jag missnöjd för det måste ju vara samma fisk som Markus. Men den såg inte riktigt lika ut? Vi kollar på kameran och bekräftar att det är en annan fisk. Min var en halv cm längre än Markus och hade lite klarare teckning än hans fisk.

1400 g 47 cm

Going back

1400 g 47,5 cm

Det är galet vad vi har tagit personbästan det här året och det är bara vår ännu. Båda två har tagit pb på lake, min var dessutom över reg. Markus har tagit pb på gädda som nu är exakt lika mycket som mitt. Båda tog reg på harr under påsken, två fiskar som var nästan exakt lika stora, och nu tar vi varsitt pb på abborre på exakt 1400 g. Fiskeåret 2014 kan kanske bli ännu bättre än året innan då jag lyckades ta min första gädda över tio kilo och sedan två till innan vintern.