Det går bra nu

Det blev som vanligt två pass i helgen också. Vi har satsat hårt på att testa mycket nytt den här säsongen och då måste man lägga många pass för att ha en ärlig chans att hitta några bra vatten. Många helger har det gått dåligt på lördagens ställe men nästa dag så kanske man hittar mer rätt och det har gått ganska fort för oss att fatta vad det är som gäller och vad som inte funkar lika bra.

Den här söndagen använde vi det vi har lärt oss och valde ett vatten som vi trodde på och det gav bra utdelning. Första fället kom kvart i tio och det var jag som stod på tur. När jag kom fram stod fisken stilla men hade tagit drygt tio meter lina så jag satte in mothugget på en gång. Det brukar jag förresten alltid göra innan man vet hur gäddorna är för dagen. Märker man att man missar krokningen men att gäddan inte har spottat så betyder det ofta att dom är väldigt sega och behöver tid på sig att få in betet i munnen. Dom står ofta kvar precis under hålet såna gånger också vilket kan vara ett tecken på att man ska vänta. Men å andra sidan så händer det att dom står kvar och sväljer på plats så jag brukar sätta mothugget på en gång för att vara säker. Jag kör även med tackel med bara en trekrok för att minska risken för djupa krokningar och dessutom så elimineras i princip riken att man fastnar i iskanten med en lös krok och tappar fisken.

Hur som helst, jag krokar och får bra respons. Jag känner på en gång att det här är en bättre fisk, minst fem+. Gäddan är relativt lugn dock och jag får nästan in den hela vägen till hålet innan den blir arg, vänder sig och sätter iväg i en riktigt tung rusning. Jag släpper lite på bromsen som var ganska hårt ställd i mothugget men måste snabbt öka den igen för jag märkte att annars kommer den aldrig att stanna, den hade en sån enorm kraft. Sen blir det jojo i några av dom bästa minuterna jag har varit med om under ismete. Gäddan gör säkert fem-sex tunga och sega rusningar mot den hårdaste broms jag någonsin behövt använda vid ismete. Det var riktigt kul, mina styva wigglerspön står för en gång skull i ganska ordentlig böjt till och med. Efter lite lirkande kommer skallen upp och jag kan landa min största gädda från isen, en grov fisk på 8550 gram och 104cm. Stor fena hade den också tyckte jag, kanske därför den var så stark.

Ismete-PB

 Mårten drar en liten stund senare en ovägd femkilos slemgurka och vi får några fler fiskar i stadigt minskande storlek. Den sista gäddan i serien vägde bara kanske ett kilo och Mårten säger lite skämtsamt till Markus vars tur det var att " Nu kan ju inte gäddorna minska något mer så nästa gädda du tar kommer att vara stor, det måste liksom börja om nu". Men det dröjer och vi tappar nästan hoppet på en till gädda innan mörkret kommer så vi tar en liten promenad en bit bortöver. Jag tycker mig höra ett svagt pinglande och vi vänder oss om men det är lite svårt att se alla vippor. Vi söker av området en stund med blicken men när jag sveper blicken åt höger så är det inte svårt att upptäcka den flaggande vippan, världens bästa syn. Markus springer direkt till fället, jag får ta en omväg till lägret för att hämta kamera och C&R grejer, ismete är för övrigt ett bra kvitto på hur dålig kondition man har.

Dom är inte fula gäddor

När jag kommer fram så drillar Markus redan och han tror inte den är speciellt stor, den kom lite för snällt, men den gör ändå några rusningar. Jag minns hur lätt min kändes när den inte riktigt försökte och misstänkte att Markus kanske felbedömde storleken lite. Den här gäddan drillades också på mina nya rauma heavy spön med xpd pro rullar som jag köpte på Mieko. Jag skaffade dom tidigare under säsongen men dom har inte fått bända nånting större förrän nu så det var kul. Efter lite fight så var gäddan vid hålet men den var besvärlig att styra rätt så jag sveper undan lite slask i hålet och tittar ner. Då möts jag av ett stort öga som stirrar rakt in i mig och en svag antydan till lite konturer av gällock och läpp. Jag ser att den är större än Markus trodde och joxar på lite med tafsen tills gäddan kommer upp i hålet och låser sedan fingrarna runt gällocket. Den här gäddan är inte dålig, den verkar vara ungefär som min tidigare men ser lite längre ut, inte heller riktigt lika grov kanske. Det stämde bra, gäddan visade sig väga 8270 gram och var 106 cm lång. Det blev dagens sjätte och sista gädda. Det här var även första gången som jag har varit med om att få två stycken gäddor över åtta kilo under ett pass, vi gör framsteg!

Dagens andra åtta!

Lite intressant kan vara att alla gäddor den här dagen valde ganska stora beten och Markus sista gädda tog på en död liten gädda. Precis som dom flesta beten vi fick fisk på den dagen så var gäddan tacklad med bara en trekrok och jag måste säga att det kommer nog dröja innan jag väljer att fiska med någonting annat så länge betena är i rimlig storlek, det krokar som en gud. Alltid lätt att ta loss och sitter oftast perfekt i käkvinkeln.

106 cm