Ismetet är Igång

Så var säsongens första ismetepass avklarade och jag måste säga att jag är ganska nöjd. Första passet brukar oftast bli på något "safe" ställe där isen är bra och gäddorna huggvilliga. Så blev det även denna gång och med oss hade vi Anton som fortfarande var oinvigd i ismetets ädla konst. Den snö som hade fallit under veckan hade inte riktigt smält på isarna och vi hade bara fått tag på en enda levande mört så det kändes inte helt optimalt. Deadbait är alltid lite tråkigare att fiska med, dels så är allt så väldigt stilla mellan huggen men sen brukar det helt enkelt inte var lika hett. Det dröjde dock inte länge innan alla tvivel försvann.

Vi hade nästan fått ut alla våra spön när jag tycker mig höra ett svagt ljud från en pingla och vänder mig om. Det första spöet har fällt och jag börjar gå tillbaka mot lägret för att hämta C&R-väskan men tång och annat viktigt. Under tiden så ser jag ett till spö där det är en gädda som står och tuggar på mörten. Vippan rycker och svajar upp och ner precis som det brukar se ut när en liten snipa har tagit mörten men inte riktigt orkar lösa ut linan. Jag pekar och hojtar till Markus att det är dubbelhugg och han och Anton går bort till snipan som nu har lyckats dra loss linan från vippan. Under tiden som Markus förklarar för Anton hur han ska göra för att kroka fisken så upptäcker jag att det bara var blindfäll vid mitt hål. Jag riggar upp mörten igen och vänder mig mot Anton som nu står och drillar, jag blir faktiskt lite förvånad att han lyckades kroka den för den mörten var riktigt stor minns jag och det är ingen bra kombination med pyttesmå gäddor. Jag kommer dit precis samtidigt som gäddan visar sig under isen och vi blir alla ganska chockade när en garanterad 100+are kommer simmande under våra fötter, det var alltså ingen snipa! Efter en rolig fight på blankis så kan Markus landa säsongens första gädda som mäts till hela 111cm, grym start! Tyvärr så är kondisen helt i stil med alla andra gäddor i det här vattnet så den väger endast 7,6kg. Hur som helst en bra gädda och roligt att kunna guida till nytt personbästa för Anton.

Anton med 111cm gädda

De senaste passen var nu i helgen och under den gångna veckan hade vi lyckats knegat ihop ett litet förråd av fin pigg mört. Tanken var att testa något nytt vatten som kändes hett men resultatet efter lördagens fiske var väl inte sensationella. Vi hade då fått drilla fisk i alla fall och kanske hittade vi ett lämpligt vatten för fin abborre också så dagen var långt ifrån bortkastad. Söndagen lades på ett bekant vatten som ibland kan vara ganska segt men vi har haft en del kontakter med bra fiskar där så det är ett ställe jag gillar att fiska på. Det är en plats där man kan sitta en hel dag och nästan bara fånga minigäddor tills man får det där stora hugget som man har väntat på. Det hugget kom tillslut även denna dag. En bjällra gav ifrån sig ett svagt pling för att fånga min uppmärksamhet. Jag vände blicken mot vippan som bugade sig sakta men bestämt ner mot hålet och gäddan under det. Vippan löste ut och Markus gick fram för att kroka men gäddan hade redan spottat. Synd, tänkte jag, för den där såg lite bättre ut med tanke på hur den fällde. Medan jag riggade om den tuggade mörten gick Markus tillbaka till lägret men jag han inte mer än vända mig om så var gäddan där igen. Markus gör ett nytt försök, denna gång spottar inte gäddan men kroken var utanför dess mun och fisken krokas inte. Upp kommer istället en tom krok, nästan! Kroken hade skrapat gäddan längs sidan och fått med sig en bunt fjäll på en krokspets. Storleken på dessa fjäll bekräftade det det var en lite bättre gädda som hade stulit vår mört. När jag åter igen riggade spöet så hade vi inte mycket förhoppning om ett till försök. Men när jag vänder mig om och börjar gå så hör jag åter igen det bekanta ljudet från vippans ålbjällror. Tredje gången gillt brukar det ju heta och det stämde bra denna dag. Mothugget sitter där det ska och jag springer efter videokameran medan Markus nästan drillar färdigt gäddan som ser väldigt fin ut under den blanka isen. Gäddan landas och mäts till 101cm och får sedan simma hem igen. Helt sjukt egentligen att den högg tre gånger, det har jag aldrig varit med om tidigare. Trots att den blev rispad av kroken den andra gången så var den på vår mört igen efter bara någon minut.

Något mer stort blev det inte men jag har en bra känsla inför vintern. Än så länge så har vi dragit 100+ varje helg från isen. Till helgen blir det två dagar till med ismete och då kanske även jag kan få drilla lite bättre fisk, det börjar vara länge sedan nu. Jag tror den senaste "stora" gäddan jag personligen har fångat är mitt personbästa som jag tog i våras. Annars har både Mårten och Markus varit väldigt duktiga på att ta alla bättre gäddor när vi fiskat. Egentligen är det väl bara ren otur för vi kör alltid varannan fisk så det ska bli så rättvist som möjligt. Det gör mig verkligen ingenting för jag njuter ändå lika mycket varje gång man får se en stor gädda som man har lurat på ett eller annat sätt. Men det är alltid roligt att kunna utöka sin lista lite, vi får väl se hur lång den är efter helgen.

Årets Sista Trollingpass

Nu har isarna lagt sig på många av våra norrbottniska sjöar och öppetvattensäsongen är över. Jag ser på ett sätt fram emot ismetet, förra året kändes det som att vi började knäcka koden lite och man är ganska sugen att ge sig på det igen. Å andra sidan så är det så fruktansvärt mycket bök med det. Betesfisk ska fiskas och förvaras, utrustning ska släpas och sen var det ju kylan. Då tänker sörlänningarna kanske att "De är väl inte så farligt, ismete som är så lugnt och skönt". Testa släpa runt på en tungt lastad pulka i meterdjup snö och 15 minusgrader säger jag då. Hur som helst, jag tänkte rapportera lite från årets tre sista trollingpass.

De två första helgerna i oktober var jag och Markus Teilus iväg för att testa lyckan. Det var ganska blåsigt och hög risk för regn i Norrbotten båda gångerna och det begränsade oss något i valet av fiskevatten men det visade bli ganska bra ändå. Efter en stunds segt fiske första helgen så valde vi att testade en annan del av vattnet och det gav resultat på en gång. Redan efter att ha släpat betena några hundra meter så tvärnitar en av dom yttersta paravanerna och Markus pressar snabbt upp en 7,5 kilos gurka med riktigt fin kondis.

 Det var dagens andra gädda, den första tog i början av dagen på en Mieko Predator Shad i färgen tiger/lys precis som 7,5an i bilden. Gummi var nånting som vi inte hade så mycket erfarenhet av att trolla så poängen idag var lite att utforska detta, en metod som visade sig vara riktigt hett den här dagen. Det som fungerade bäst var ljusa färger, tiger/lys jiggen såg efter dagens slut ut som roadkill och fick skrotas för det var inte ens lönt att försöka laga den.

Nån vända senare råkade jag göra en lite för tvär sväng och paravanerna i innerkurvan trasslade in sig. Mitt i strulet ser jag att spöet till paravanen längst ut i ytterkurvan bugar sig riktigt djupt. Jag pekar och hojtar till Markus att det är fisk, han greppar spöet och börjar pressa. Gäddan går upp och gör lite akrobatik i ytan och vi ser att det igen är en lite bättre fisk. Spöet är ett 9' spinnspö som egentligen är lite för långt och för mjukt för trolling så det tar några försök innan fisken hamnar i håven. Även den här gäddan har vattnets karakteristiska kroppsform. Kort och ganska bred men riktigt hög, detta i kombination men lite mat i magen gör att den pressar vågen till 8,22kg trots en längd på 102cm. Gäddans teckning var dessutom riktigt vacker och det här kan nog vara en av dom finaste gäddor jag har sett med egna ögon.

Helgen därefter var vi tillbaka men det blåste riktigt mycket och vattentempen hade sjunkit två grader. Fisket var riktigt riktigt segt och dom stora uteblev.

Det tredje passet la jag och Mårten för några dagar sedan i en närbelägen sjö. Tyvärr hade det varit gaska kallt nätterna innan så isen hade hunnit lägga sig över stora delar av sjön. Efter lite (läs mycket) isbrytande så hittade vi till slut ett isfritt område som var nog stort för att trolla på. Trots en vattentemp på dryga två grader så hade vi ganska bra huggfrekvens och vi lyckas landa 8 gäddor på cirka tre timmar. Här är en liten video på när vi jobbade oss genom isen som på sina ställen var nästan fyra centimeter tjock.

Så nu är det bara att fixa mört så man kan dra igång ismetesäsongen, kanske blir det nästa helg.

Klant...

Det blev en kortare dagstur med klasskompisar idag med sikte på gädda. Det gick både bra och dåligt kan man säga.

Jag valde ett beprövat ställe där jag vet att det stor chans att ta hyfsad fisk från land men även ganska fångstsäkert så att alla fem förhoppningsvis skulle få nånting. Ganska snart efter att jag dragit första snipan så krokar en kompis en bättre gädda på en Mieko predator shad 25 i färgen chocken, detta visade sig för övrigt vara dagens färg. Duktig guide som jag är så skulle jag hjälpa till med landningen och springer dit med håven. Fisken går djupt och rör sig sådär sävligt som större fiskar brukar. "Det är garanterat över fem" säger jag och njuter, det verkade bli en bra fisketur. Efter fyra-fem rusningar är fisken klar för håven och ligger snart säkert i nätet. Den sitter tyvärr med den ena kroken i ögat och den andra i munnen.

Det är en ganska bra bit, kan nog vara en bit över sju trodde jag. Kroken som hade suttit i ögat hade nu lossnat och satt sig i nätet och gäddan började rulla in sig i allt. För att förhindra att den skadar sig själv eller förstör nånting så tar jag ett grepp under gällocket och försöker reda ut trasslet. När gäddan rullade omkring hade mina fingrar glidit in lite för långt så jag skulle försöka ta ett nytt grepp men jag fick inte ut fingrarna. Min första tanke var att jag hade fastnat i gälbågarna som har massvis med små hullingar men när jag öppnade käften på Gäddan så såg jag var problemet var, stingerkroken hade satt sig i knogen på pekfingret. Jag hade sett att wiren till kroken gick in på gäddans högra sida så jag greppade den under vänster gällock. Men stingern var längre än jag trodde och kroken satt inte på höger sida utan den sidan där jag nu hade mina fingrar. Klant....

Under tiden som tång och avbitare hämtades (detta ska ALLTID finnas med när man fiskar) så tog vi loss betet och alla stingers från tafsen så att inget mer skulle fastna om gäddan skulle bli arg. Med tång lossades kroken från gäddan så jag kunde släppa greppet om den. Nu var det lättare att se vad situationen var. Jag kände lite på kroken och kunde konstatera att den i alla fall inte satt i själva leden utan bara under huden vilket var en extrem lättnad. Jag är en sån person som verkligen inte tål att se på skador och blod, inte när det är på människor. Allt börjar snurra, det ringer i öronen, man blir kallsvettig och yr och mår allmänt skit, riktigt jobbigt. Jag fick lägga mig ner och dricka lite vatten för att få tillbaka blodet i huvudet och inte svimma. 

När jag hämtat mig lite och adrenalinet börjat pumpa ut i kroppen så kunde jag känna lite mer. Jag kunde se vart krokspetsen tryckte under huden och bedömde att det var lugnt att försöka trycka genom kroken där. Jag fick ta i ganska ordentligt bara för att få den yttersta spetsen genom huden, och för att sedan få igenom hela spetsen med hulling och allt så krävdes det nästan skrämmande mycket kraft. Den kom igenom i alla fall och ganska smärtfritt dessutom, vet inte om nerverna är i chock av skadan eller om det är adrenalinet men man känner nästan ingenting i början. Nu, flera timmar senare, gör det dock ganska ont. Hur som helt, kroken knipsades nu av strax bakom hullingen och kunde träs tillbaka samma väg som den kom in. Man ska aldrig dra ut en krok med hullingen, inte en så här stor krok i alla fall. Det orsakar bara onödig skada och risken att man har sönder en sena eller nerv är mycket större. Tryck alltid igenom och knipsa av hullingen med en avbitartång.

Andra gången jag lyckas sätta en krok i mig, första gången var det vid handleden.

Det hela slutade bra och jag kunde fortsätta fiska, även om det var ganska bökigt utan fungerande pekfinger. Gäddan vägde för övrigt 7550g fördelat på 109cm och fångstmannen han bara ta två-tre kast efter böket med kroken så small det på en till hyfsad gädda, 6200g vägde den här. Jag lyckades dra en näve snipor och i slutändan fick alla fisk så i sin helhet var det ett ganska lyckat pass tycker jag.

Dagens tips: Ha koll på vart alla krokar sitter innan du stoppar dit dina kroppsdelar.

Sommarens Gäddfiske

Det har inte blivit så mycket fiske värt att skriva om i sommar tyvärr så motivationen att skriva har inte riktigt varit nog hög. Men jag inser att det börjar bli lite torrt med inlägg i dagboken så jag ska slänga ihop två resuméer av sommarens linblötning. Först den här för gäddfisket och sen kommer en för flugfisket, som det faktiskt har blivit mer än vanligt av vilket glädjer mig.

Först på sommarens schema stod en tre dagars trollingtur som jag och Mårten hade trixat in i början av juni. Förra året hade vi riktigt bra gäddfiske den tiden och nu satsade och hoppades vi på samma fart på fiskarna men snäppet bättre storlek, detta skulle uppnås genom att fiska i bättre vatten. Kortfattat kan man säga att fisket var segt och dom stora lyckades verkligen hålla sig borta, alla utom en i alla fall. Resultatet efter tre dagar var ett dubblat pb på gös för mig och en grov pike på 9,5kg för Mårten. Enligt mig en lyckad satsning men med tanke på förhoppningarna var fisket rätt dåligt. Kanske var vi lite för tidiga så de större fiskarna inte hade hunnit komma till rätta efter leken. Mer om dom här tre dagarna och dessutom en helt sinnessjuk gös-dubblé från ett senare pass kan ni läsa om på Mårtens blogg.

Mitt nya personbästa på gös: 1,6kg

En blåsig dag lånade jag Mårtens båt och testade lite trolling tillsammans med Johan. Som sagt så blåste det... massor... mer än någon borde försöka trolla i med en så här pass lätt båt. Jag tror vi drev fler meter i sidled än vi färdades framåt och fisket var näst intill omöjligt. Till en början så körde vi med 6 paravaner och så länge gäddorna höll sig borta så funkade det men det var på gränsen. Ganska snart visade det sig dock  att fisket den här dagen var riktigt riktigt bra.

När vi efter bara en vända hade landat tre gäddor med en medelvikt på runt 5kg och missat minst ett hugg så bestämde jag att vi skulle köra med bara 4 spön, alla tacklade med dagens medicin westins jätte. Trots detta så gjorde blåsten att det inte gick att trolla effektivt och jag skulle gissa att på en vända över "the hot spot" så hade betena fiskande fart och djup kanske 10% av tiden. Resten var mest snurrande och drivande in mot grund och annat strul. Vi blev till slut tvingade att ge upp vilket var väldigt synd när gäddorna var så i farten men så är det ibland, bättre då att ge upp medan allt fortfarande är helt.

Det var en trollingtur till som är värd att nämna. Inget speciellt egentligen, jag och Mårten testade ett nytt vatten, ganska mediokert fiske men man kan inte riktigt dra någon slutsats av ett pass. Hur som helt så vad gäddorna där helt galna, det värsta jag någonsin varit med om, i alla fall de med lite storlek.

När dagens första bättre hugg kom så var det tvärstopp och linan rann av rullen i bra fart. Det var Mårtens tur (som vanligt) så han lyfte spöet ur hållaren och gäddan stod fortfarande pall. Då bestämde vi oss för att snabbt ta in alla andra spön och lägga båten i friläge. Vi låg bara kanske 50 meter ut från land så efter några sekunder i friläge konstaterade jag att vi nu stod vi helt still med båten och fisken tog fortfarande lite lina och var allmänt tjurig, Mårten fick inte in en meter. Efter en stund började fisken komma närmare och pulsen gick självklart upp några steg, kan det här vara tian eller är det bara en till felkrokad "sne'snipa" som gör sig tyngre än den egentligen är? Då kom fenan upp till ytan och vi såg att det i alla fall inte var någon snipa men det som hände sen har jag aldrig förut varit med om.

Föreställ dig en klassisk fightscen med en marlin i andra änden, fisken blev helt galen och började hoppa och dansa flera meter på ytan för att sedan, när den närmade sig båten, pressa stenhårt rakt ner under båten i flera rusningar. Det var en riktigt spännande kraftmätning som  slutade med att gäddan håvades och dokumenterades snabbt innan den fick simma tillbaka, fortfarande med förvånansvärt mycket krafter kvar.

Marlin-Gädda från en norrbottnisk insjö av lite större slag

Gäddan vägde inte speciellt mycket för sin längd, en ganska normal sommarkondis. Men den var inte direkt mager, mer slimmad skulle jag säga och den hade en hyfsad rygg som den verkade kunna utnyttja till max. Jag fick även chansen att kämpa med en hyfsad gädda lite senare och även den visade på exakt samma råstyrka och snabbhet.

Jag tycker det är väldigt intressant med såna här tydliga egenskaper som man kan finna i vissa vatten och speciellt i insjöar som är ganska avskurna, dvs utan stora in och utflöden. Dessa egenskaper är ett resultat av evolutionen och det naturliga urvalet där vissa individer har fötts med, för vattnet i fråga, gynnsammare kroppsform och kunnat utnyttja olika byten och miljöfaktorer optimalt. Efter en lång tid har till slut de flesta gäddor i det här vattnet samma gynnsamma egenskaper. I större vatten är det säkert också så att det uppstår flera olika sorters gäddor anpassade till olika levnadssätt i sjön. Vissa kanske är bättre anpassade för att jaga vissa arter pelagiskt över stora djup och långt från land medan vissa gäddor är bättre anpassade för att gömma sig i sjögräset nära strandkanten och vänta in en stor brax som den sedan kan överleva en längre stund på. Det här är sådant som jag tycker ger fisket en extra dimension och gör det så mycket mer spännande. Det gäller att hitta det vatten där gäddorna har precis rätt gener för att växa sig stora och tunga, på så sätt maximerar man sina chanser till drömfångsten. Ibland kanske de inte ens räcker med att hitta rätt sjö utan man måste även hitta rätt metod och område i sjön där "rätt" sorts gädda lever.

Tanker man så här så skulle en teori om varför gäddorna var så starka i den här sjön kunna vara ungefär så här: I den här sjön vet vi att det finns gott om sik i lagom storlek för en gädda. Siken kan vara en ganska snabb fisk som rör på sig en hel del. De slimmade och snabba gäddorna har då haft en fördel i den här sjön eftersom de har haft lättare att fånga sikarna som är ett väldigt bra och fettrikt byte. Därför har dessa gäddor kunna växa sig stora snabbare än de som har fått nöja sig med t.ex. abborre och därmed kunna sprida sin avkomma mer än de sistnämnda gäddorna.

Nästa Dag - PB

Dagen efter tävlingen så var jag självklart tvungen att fiska igen. Grejerna var ju redan i ordning och fisket hade visat sig vara väldigt bra om man hittade rätt. Jag bestämde mig för att satsa all tid jag hade på det ställe som dagen innan levererade gäddor och hoppades på fiske i samma klass även idag, så var inte fallet visade det sig snart.  Det var mycket bättre!

Den här dagen regnade det, mycket. Vädret kändes betydligt sämre än gårdagen på många sätt och jag hade bara ca två timmar på mig att lyckas. Det kändes lite sådär med tanke på att det tog flera gånger så lång tid att hitta rätt dagen innan. Men jag hoppades på det bästa och hängde på ett bete som jag trodde skulle fungera. Jag hade under tävlingen märkt att gäddan stor djupt på den här platsen då jag fick väldigt bra på beten som Mieko Basas och annat som går lite djupare. Sammtidigt så hade jag satt en del beten i botten här så jag kompromissade och valde ett bete som gick halvdjupt och som jag inte var rädd om, en gammal sprucken och limmad Zalt 14cm fire tiger. Det fungerade tydligen bra. På bara några kast hade jag landat en handfull gäddor varav den största på 100cm och runt 6kg. Jag fortsatte fiska på samma ställe och drog flera gäddor till på det här området som inte kan ha varit större än 10x10m. När jag hade landat ett gäng gäddor som nästan alla var över fyra kilo så dog det av lite. Jag flyttade mig nedströms 40m och hittade ett par fiskar till där den största vägde dryga 6kg innan det dog av där också.

100cm

6+

Fisket var klart mycket bättre än gårdagen och då främst vad gäller vikten. Därför kände jag att det var värt att hänga på ett bete som går ännu djupare för att försöka nå fler och kanske större fiskar än den lilla Zalten kunde. Valet föll på en Westins Platypus i färgen concealed fish som jag hade moddat till svävande enligt Robin Utbys guide. Jag gick tillbaka till första platsen och han med några kast innan jag satte mig i botten, trodde jag, men botten rörde på sig lite och innan jag fattade vad det var så stod spöet i djup båge. Gäddan gjorde inte mycket motstånd i början men satte kurs rakt ner i djuphålan innan jag pressade upp den närmare land. Då fattade den att nånting var galet och gjorde nån kortare rusning med djupa huvudskakningar och jag förstod att det var dagens fisk jag hade i andra änden. Ganska snabbt efter det kom fisken upp till ytan och jag möttes av en rejäl skalle i det mörka vattnet men jag såg inte resten av kroppen. Det var först när den låg säkert i håvnätet som jag insåg hur stor gäddan var. Konditionen var riktigt tråkig men den såg sjukt lång ut och jag hoppades att det ändå skulle vara pb. Jag la måttbandet rätt vid huvudet och rörde blicken ner längs gäddan samtidigt som jag sökte efter 100cm markeringen. Där? Är hundra centimeter redan där!? Han jag tänka innan blicken fortsatte ner mot fenans spets och jag såg centimetrarna ticka iväg, 109...110...111...112...113...114cm! Det var lycka av den högsta graden och jag förstod att det här måste nästan vara pb med den längden. Mitt förra pb var 8240g fördelat på 100cm, en grovryggad dam som jag tog förra våren i samma vattensystem, och mitt längd pb var tidigare 104cm. Den här gäddan hade helt klart potential att väga över tio kilo och hade garanterat gjort det några veckor tidigare innan leken men den här dagen stannade vågen på 8700g. Nytt PB i år igen! Om det fortsätter så här så dröjer det inte så långe innan jag är över 10kg.

8700g @114cm PB

Tävling och Lite Annat

Nu var det så där väldigt länge sen igen och det känns inte bra, speciellt inte när det faktiskt har hänt en del. Till att börja med så blev det egentligen inget ismete på vårisarna, främst på grund av ont om tid, så det senaste inlägget får ses som avslutningen på ismetet för den här säsongen. Sen har det blivit en hel del förleksfiske i trakterna runt Luleå som har gett förvånansvärt många gäddor men tyvärr inget stort. Isen gick ganska tidigt i år då den har varit ovanligt tunn på många ställen. Det har gjort att att man har kunnat fiska på gäddorna i öppet vatten så pass långt innan leken att dom fakstikt är på hugget. Vanligtvis går isen i princip samtidigt som gäddorna leker och då blir det inte något riktigt förleksfiske, då tänker dom på annat.

När det började närma sig lek här uppe så dog fisket av rätt mycket och då passade det bra att åka ner till Sundsvall några dagar som vanligt och fiska efterlek istället. Förväntningarna var ganska blandade i år då jag visste att fiskekompisen som har båt skulle jobba en hel del. Båtproblemet hade jag dock löst genom att ta med mig flytringen som jag köpt i vintras och tanken var att jag skulle inviga både den och gäddflugsetet. Denna kombination visade sig vara galet rolig och jag satt mest hela dagarna och dinglade med benen i lekvikarna. Flugfisket efter gädda är riktigt skoj och något helt annorlunda än det tunga spinnfiske jag vanligtvis brukar köra på. Gäddor på två tre kilo känns som öringar på de mjuka flugspöna och de lite större gäddorna kan verkligen sätta emot och i flytring dessutom så snurrar man runt ordentligt i vikarna för att hänga med i rusningarna, skitkul. Tyvärr så blev det inga monster nere i södern men däremot ett snitt på 20gäddor/dag och alla på fluga från ring så jag är nöjd ändå.

En av dom större. Riktigt rolig fight på fluga.

Väl uppe i Norrbotten igen så stod Mieko Gäddfisketävling på schemat. Det är en C&R tävling som hålls varje år i Rånefjärden och arrangeras av Jämtöns Fiskevårdförening. Man tävlar med den totala längden av de tre längsta gäddorna vilka fotas och mäts på en bräda. Det finns tre klasser, båt, land och ungdom. Då jag inte har någon båt så fick jag ställa upp i den lite mindre prestigefyllda landklassen, i den klassen får man fiska i Råne- och Jämtöälven som inte båtarna får fiska i. Jag ser både för och nackdelar med det, vanligtvis brukar gäddorna ha börjat simma uppstörms efter leken för att äta mört och annat gott som leker i åarna. Då kan man ha större chans att komma åt långa gäddor i åarna än från båt i fjärden, dessutom står dom mer koncentrerat i åarna. Dessutom så har jag fiskat i de där vattnen hela mitt liv och känner till några bra hotspots. I år var dock ett ovanligt år då våren kom ungefär två veckor senare än vanligt så dom hade inte riktigt hunnit gå upp ännu utan stod kvar på branter och djupare vatten.

De första fem timmarna av tävlingen var otroligt sega och jag åkte mest runt alla tänkbara spots för att hitta nån gädda. Ingenting verkade fungera och när det var en och en halv timme kvar till inmätning hade jag bara fått två små gäddor och bara en av dom var över minimåttet på 70cm. Då satte jag mig i förtvivlan och började leta nya ställen på mobilens kartprogram och hittade ett ställe som var ganska nära där det såg ut att kunna finnas ett litet bakvatten. Det såg riktigt fint ut när jag kom fram och redan i första kastet kände jag en tydlig stöt, yes! det finns fisk här tänkte jag. Nu var det inte så länge kvar av tävlingen så jag var tvungen att skynda mig om jag skulle få ihop några godkända gäddor. Efter några kast till så krokade jag gäddan och den visade sig vara helt okej på 87cm, bara en till så har jag då fått tre i alla fall tänkte jag och hoppades att dom andra hade haft lika segt fiske som jag. Nästa kast, nästa fisk men den lossnade tyvärr. Ett kast till, en fisk till, 96cm och det började se ljusare ut. Sen fick ett gäng till på samma ställe men ingen bra längd, nån cm till lyckades jag dom mäta in. Jag flyttade mig några meter och började dra fisk igen på samma vis och toppade med en säl på 87cm och 5,5kg. Nu var det inte många minuter kvar till inmätning så jag tog några snabba kast och satte betet i botten, onödigt. Knöt på ett nytt och satte även det i botten på första kastet, väldigt onödigt men så går det när man stressar.

 

Tjockis på 5,5kg @ 87cm

För dom som inte räknade så fick jag ihop 270cm gädda, inte alls dåligt men hade jag haft en halvtimme till på mig så hade jag lätt ökat det med 10-20cm. Längden räckte i alla fall till en andraplats i landsklassen med åtta cm till ettan. För den insatsen vann jag ett 9' mediumtungt spinnspö som blir ett bra komplement till mitt 8' 60-150g som jag använder nu till jiggar och annat tungt. Dessutom så lottades det ut en elmotor på startkorten och den vann jag också, ibland har man tur!