Riktig Fin Norrbottensgös

Nu var det länge sedan jag skrev något på bloggen, på tok för länge egentligen. Anledningen var först att jag hade en lite annorlunda sommar med väldigt lite fiske och framför allt inga fångster värda att skriva om. Jag sommarjobbade nere i södra delarna av landet och hade för det första väldigt begränsat med tid och för det andra ingen koll på fiskevatten. Sedan begränsades jag ju självklart av att inte ha någon båt men den saken löste sig på ett sätt kan man säga. Jag har nämligen en kompis från skolan som bor i närheten och vi vertikalade gös några gånger under sommaren. Vi hade satt som mål att ta en gös på över fyra kilo men det nådde vi inte riktigt upp till. Kompisen tog några gösar på 3 och 3,5 kilo men de gångerna var han ensam. Så fort jag kunde fiska så möttes vi oftast av skitväder med blåst och regn och allmänt segt fiske. Jag lyckades lura upp några gösar i tvåkilosklassen men det var ungefär så bra det blev. På grund av sommarens ganska magra resultat så var jag extra taggad när jag kom upp till Norrbotten igen och redan dagen efter jag anlände så åkte jag och Markus iväg för att satsa på storgös under två dagar.

Planen var att vi skulle trolla riktat efter som riktigt stora exemplaren och vi visste att fisket stundtals skulle vara väldigt tråkigt med få hugg och endast någon enstaka gädda då och då. Fisket skedde pelagiskt med relativt stora wobblers och vi hade inte några andra hemligheter än att vara ihärdiga och inte ge upp. Eftersom vi visste att fisket skulle bli segt så började vi dock morgonen med att ta några gösar på vertikal. Detta visade sig ge rätt många fiskar och även några lite större på mellan ett och två kilo och vi hade ett väldigt trevligt och underhållande fiske i några timmar. Men vi visste också att om vi vill ha någon av de storgösar som vi hade siktat in oss på så behöver vi sätta igång med trollingen. Sagt och gjort så dunkade vi ut våra beten och snurrade på, varv efter varv och kors och tvärs över vattnet.

Efter många timmars trolling kom hugget, klockan hade nästan slagit fyra och det högg på Markus bete. Han greppar spöet och och säger först att det bara är en liten fisk men vi ändrar oss fort när vi tycker oss se en taggig ryggfena dyka upp en bit bakom båten. Från sittande och tillbakalutad position så står jag nu en sekund senare med håven i högsta hugg och försöker högljutt argumentera för att det är en riktigt fin gös som Markus står och drillar, trots att det inte fanns någon som hade några motargument. Som väntat så glider en riktigt välformad storgös in i kölvattnet och jag håvar den snabbt och säkert. Glädjen är påtaglig och vi börjar förvirrat leta reda på tång, måttband, våg och allt som skulle användas för att dokumentera fisken. Jag tar tången och tittar ner över relingen på en av de häftigaste fiskar jag har sett. Käkarna var grova och när jag försökte få ut krokarna så känner jag att de är mycket starkare än vad jag hade kunna föreställa mig. Fisken var nästan lika bred som den var hög och hade stora, nästan vita bukfenor som stack ut från den annars guldskimrande sträva kroppen. Det är verkligen helt otroliga fiskar.

Gösen mättes i alla fall till 83 cm och vägdes till 5730 gram. Här uppe i Norrbotten är det en väldigt stor gös. Det är ingen rekordfisk men fortfarande en riktigt stor fisk. Speciellt med tanke på att det bara finns ca tio stycken väl dokumenterade gösar i Norrbotten som väger över sex kilo och som är sportfiskemässigt fångade, där den största väger 7,9 kilo, blott två kilo mer än Markus gös. Markus tar även två till gösar under helgen där den första av dom också var en riktigt fin gös som vägde 4,87 kilo och den andra vägde 2,5 kilo. Jag blev helt utan gösar på trolling under helgen men efter att ha fått se och hålla i en gös på nära sex kilo så vet jag att det inte var sista gången jag gör en satsning efter storgös i Norrbotten.