Två fina abborrar

Jag och Markus var ut och metade lite abborre förra helgen då våren har börjar göra sitt intåg vid kusten och isarna snabbt drar sig tillbaka. Det blev både en del bottenmete och lite flötmete med små mörtar som bete och båda metoderna visade sig fungera bra men i lite olika situationer. Dagen började bra med några mindre abborrar som tog aggressivt på mitt flötmete och några på bottenmetena som vi hade ute men vikterna kom inte över sex hekto. Markus lyckade efter ett tag knipa en riktigt fin borre på strax över kilot och jag en på lite under nio hekto. Sedan kom ganska snabbt en betydligt större fisk på Markus bottenmete som fick mig att bli lite avundsjuk. Den abborren vägde hela 1400 g och var 47 cm lång, romstinn och hög. Det blev nytt pb för Markus och hade även varit pb för mig som i princip aldrig har fiskat riktat efter abborre före den här vintern. Mitt pb på nio hekto är en abborre jag har fått på en big bandit som bonusfångst vid gäddfiske. Efter ett bra tags nötande med flötmetet och endast någon mindre abborre och en gädda att skryta med så tacklar jag om till bottenmete och lägger ut på en plats där jag precis hade haft hugg på flötmetet men inte lyckade kroka. Det dröjer inte speciellt  länge innan jag känner att något har tagit mörten så jag sätter dit mothugget och det är tungt, en gädda... eller? Den knycker på ordentligt där nere och det känns konstigt för att vara en gädda, då visar den sig för oss och får mina ben att börja skaka. Den är en riktigt grov abborre som är romstinn och minst lika stor som Markus var. Jag landar den snabbt och vi väger den till exakt 1400 g den också, först blir jag missnöjd för det måste ju vara samma fisk som Markus. Men den såg inte riktigt lika ut? Vi kollar på kameran och bekräftar att det är en annan fisk. Min var en halv cm längre än Markus och hade lite klarare teckning än hans fisk.

1400 g 47 cm

Going back

1400 g 47,5 cm

Det är galet vad vi har tagit personbästan det här året och det är bara vår ännu. Båda två har tagit pb på lake, min var dessutom över reg. Markus har tagit pb på gädda som nu är exakt lika mycket som mitt. Båda tog reg på harr under påsken, två fiskar som var nästan exakt lika stora, och nu tar vi varsitt pb på abborre på exakt 1400 g. Fiskeåret 2014 kan kanske bli ännu bättre än året innan då jag lyckades ta min första gädda över tio kilo och sedan två till innan vintern.

Påskhelg med reggharrar och en ismetad öring

Till påsken hade jag och Markus planerat att åka upp till Kåbdalis och till fjällen för att isfiska efter lite olika arter på olika sätt. Vi skulle pimpla harr, ismeta abborre och även ismeta öring. Det sistnämnda var även det vi började helgen med på fredagen och vi hade förberett oss med en skaplig mängd riktigt små mörtar som bete. Vi körde med samma utrustning som vi använder till ismetet efter abborre men eftersom det inte fanns någon gädda i vattnet så valde vi 0.28 fluorocarbon istället för den tunna wire vi annars använder. Vi kom till sjön i strålande solsken och flertalet plusgrader i luften, det var inte helt lätt att ta sig fram med skotern i det mjuka föret men trots knappa metern med snö i skogen så var isarna stenhårda att gå på. Vi kunde knappt ha fått bättre förhållanden egentligen, på något magiskt sätt så tycker jag alltid att det är riktigt bra väder under påsken. Det går knappast att styrka det påståendet vetenskapligt men något speciellt är det med just påskhelgen, den är som gjord för isfiske och njutning ute i naturen. Hur som helst så började vi sätta ut våra spön och redan när jag ska aptera spö nummer två så fäller det på det första. Jag är valdigt nära hålet så jag går dit och gör mothugg på fisken som simmar i hyfsad fart från hålet. Krokningen går bra och medans Markus hämtar kameran för att filma så landar jag en fin öringshane på 1,72 kilo. Min första ismetade öring och dessutom pb på den arten, det var extremt roligt. Nu kändes det nästan för enkelt och båda trodde att vi skulle ha kanonfiske resten av dagen men så blev inte fallet. Vi hade totalt två till hugg med långa mellanrum och båda två hade tyvärr spottat betet när vi kom fram för att kroka. Så det blev bara en enda fisk under dagen men vad gör det när man får vara ute med vänner i perfekt väder och laga god mat över öppen eld.

Vacker ismetad öring på 1720 g

Nästa dag var en lite mindre seriös dag då vi "endast" skulle ismeta abborre, det kan ju självklart vara lite mycket satsning som att ismeta öring men i just det här vattnet så fanns det troligtvis inte några riktigt stora abborrar. Förhoppningarna låg på ett riktigt roligt fiske med många fiskar på mellan 3-5 hekto och några toppfiskar på 8-9 hekto. Riktigt så blev det inte. Jag tog under dagen totalt endast en på pimpel och tre abborrar på ismete med en topp på 830 g och Markus fick inte en enda abborre tyvärr men så kan det vara ibland. Däremot så hade vi ganska roligt pimpelfiske i ett hål då vi hade på en handfull gäddor i varierande storlek under en kort stund och de bjöd på riktigt intressanta fighter på våra små pimpelspön. Bra träning för morgondagens fiske efter storharr kanske.

Söndag morgon, tidigare än tuppen, så begav vi oss mot fjällen där vi skulle spendera det följande dygnet och lite till. Vi hade med oss en tälkåta av märket Helsport som vi sov i under natten och en lättviktskamin till denna för att få upp värmen. Den här kombinationen fungerade suveränt och vi som som små prinsar på våra renskinn. Det krävdes dock en hel del skottande för att komma ner till barmark då tältkåtan är väldigt stor och snön väldigt djup, men man blir stark av att skotta snö så jag klagade inte. Efter vi hade fått upp tältet och Markus hade härjat runt i skogen för att samla ved så begav vi oss ut på sjön och provade fiskelyckan. De första hålen gav noll och ingenting men vi flyttade oss en längre bit och efter en liten stund så kände jag ett pill på min mormyska. Två sekunder senare tog den igen och kom snabbt upp på isen. Den harren vägde runt fem hekto men när jag sedan släppte ner igen och kom till botten så tog det på en gång tvärstopp och denna var betydligt större, 1.33 kilo och 51 cm innebar nytt personbästa. Vi hade med oss en balja som vi fyllde med vatten för att kunna hantera harrarna bättre då vi skulle filma och fota ganska mycket, harren verkade lugn i den baljan och simmade glatt tillbaka efter bihandlingen. Ner igen och nu dröjde det inte länge innan nästa harr kom, denna gång på 870 g. Markus började nu fundera på om han gjorde något fel som satt precis bredvid men inte fick någonting och bytte även han till en mormyska, det gav inte något mer dock. Nu dröjde det nog i alla fall en minut innan nästa harr högg men den tappade jag tyvärr och sedan blev det inget mer i det hålet. Vi borrade runt på området ett bra tag vilket resulterade i ett hugg och två fiskar på fem-sex hekto för Markus och inget mer för mig.

1330 g 51 cm

Vi tog lunch och njöt av det fina vädret en stund för att sedan återgå till fisket men möttes bara av en till synes helt stendöd sjö. Under hela eftermiddagen och in mot kvällen så hade vi inte ett enda litet hugg någon av oss. Det hade blivit helt dött på eftermiddagen och med det i åtanke så planerade vi att stiga upp tidigt på måndagen för att ha hela förmiddagen på oss att fiska. Vi lagade mat och åt ur våra godispåsar tills vi sprack  i den sköna värmen från kaminen medans vi tittade på bilder från dagens fiske. Bättre nedvarvning än så kan man knappast få efter en sån här dag, en varm dusch hade i och för sig inte skadat heller men man kan inte få allt. Sedan slocknade vi, trötta och mätta.

Morgonen därpå började inte bättre än söndagen hade slutat. Fisket var segt på den platsen där vi hade fått fisk dagen innan. Jag hade ett hugg som kändes riktigt bra men tyvärr så gick den loss på en gång och någon mer harr kom inte. Vi började borra oss runt på sjön för att hitta något intressant område och efter ett tagså fick Markus fisk i ett hål en bit bort från mig. Jag springer dit och ser att det är en riktigt fin harr som han har tagit och hämtar kamera och annat nödvändigt. Vi lägger harren i baljan under hanteringen och mäter den till 51 cm även den men den här var ännu fetare än min så den vägde hela 1470 g, bara 30 g från storfiskreg. Markus drar en lättnadens suck nu när även han har fått en fin harr att minnas efter resan är slut och fisken får sedan simma tillbaka efter foto och lite filmning. Jag borrar mig ett hål i närheten och drar snabbt en mindre fisk på runt halvkilot medans Markus drar på en till riktig storharr som han landar ganska snabbt. Jag säger att den är större än den förra men Markus vågar inte riktigt tro det. Jag mäter den till 53,3 cm och säger åter igen att den kommer vara större, det här är reg, och nu tror han mig nog. Mycket riktigt, den väger imponerande 1620 g och är en hanfisk med fina proportioner, vår satsning har lyckats i och med denna fisk och vi kan slappna av helt. Nu händer dock någonting helt bisarrt, efter Markus har återutsatt den harren så dröjer det inte länge innan nästa stora harr komemr upp ur hans hål. Vi blir helt till oss av glädje men inser ganska snabbt att det är samma fisk som han tog för nån minut sen så vi skrattar bara och sen åker den snabbt ner igen. Men det var inte nog där, för en liten stund senare så kommer samma harr upp en tredje gång...vid det laget började man nästan tycka synd om harren för den måste ju helt klart ha varit intelligenshandikappad. Det är ju dock ett bra kvitto på att våran hantering inte stressade upp i alla fall den fisken nämnvärt, baljan visade sig vara väldigt användbar. Undrar hur många personer i Sverige som har tagit samma harr, som var över storfiskreg, tre gånger på typ 15-20 minuter. Det är nog inte många.

1470 g 51 cm

Här är hon i baljan, rund och fin om magen. 

Markus reg-harr på 1620 g och 53,3 cm

Vi fiskar på runt det här området då det verkar finnas en del harrar här och jag lyckas ta några skapliga fiskar till på dryga halvkilot innan jag bestämmer mig för att prova det hål där Markus fick sina fiskar. Jag fiskade med en större mormyska än han och tänkte att jag kanske kunna få någon som inte ville ta på hans bete, eller att det har kommit dit nya fiskar. Jag han inte mer än att få bottenkontakt så hade jag redan en harr på kroken, denna vägde kanske sju hekto och hade ett väldigt fint prickigt mönster på främre delen av kroppen. Det dröjde sedan lite längre innan nästa hugg som kom precis när Markus kom gående förbi och sa några ord. Det pillade till försiktigt i spöet så jag satte in ett mothugg och möttes av tyngd. Fisken började stöka och gjorde några rusningar fram och tillbaka under hålet ett tag innan jag lyckades styra upp den och landa den. Nytt pb var ett faktum, frågan var bara hur mycket. Jag såg på en gång att den var längst hittills och gissade på 55 cm när jag la den i blajan och jämförde hur mycket spelrum markus på 53,3 hade haft. Jag gissade helt rätt vad gällde längden men tyvärr så var den lite smalare än de tidigare harrarna och vägde 1600 g. Fortfarande storfiskreg och nytt personbästa så jag är extremt nöjd. Bara att få se en så lång harr är en mäktig syn som jag redan längtar tillbaka till. På ett sätt var det väldigt passande att min var lite tunnare än Markus, så har han den tyngsta harren och jag har den längsta. då kan båda vara nöjda.

1600 g och 55 cm på en stor silverglittrande mormyska.

Vi nådde baljans maxgräns

Totalt så får vi 13 harrar under två dagars fiske, fyra av dom var över ett kilo och två var över reg. Jag fick nio och Markus fick fyra, eller sex om man räknar hans galna återfångst. Allt som allt så var det en riktigt bra påskhelg med fint väder, god mat, bra sällskap och framför allt riktigt fina fiskar. Kanske den bästa påsken någonsin trots att den enda riktiga "påskmaten" vi fick i oss var 1,2 kilo godis...

Bästa ismetet ever! Version 2

Förra helgens ismete var ju smått legendarisk för vårat fiskegäng. Två gäddor över tio kilo på samma pass med topp på 11,9 kilo har aldrig hänt förut och det gjorde det passet till det bästa någonsin. Men det är nog faktiskt petat från den positionen nu efter lördagens pass med Markus. Vi hade helt galet bra fiske under dagen med både bra mängd, medelvikt och toppvikt. Det var nästan oförskämt bra och det gick inte att förstå i stunden hur sjukt fisket verkligen var den dagen. Vi fick så mycket stora gäddor att man tyckte att allt under 7 kilo var småfisk...

Det var ett ganska oplanerat fiskepass som bestämdes när jag satt på kvällen innan satt på bussen på väg till en födelsedagsfest i stan. Vi beslutade att det var tvunget att bli ett eftermiddagspass på grund av olika anledningar men det kändes ändå okej, vi hade ju ändå inte tänkt fiska gädda den här helgen så det hela var bara en bonus. Klockan var ungefär 12 när vi får dagens första fäll, Markus hade borrat klart alla hål men jag var lite efter med att sätta ut spöna så vi hade inte fått ut allt ännu. Jag stod på tur och var dessutom väldigt nära fället som var på ett spö jag hade satt ut bara någon minut tidigare. När jag kommer fram så står gäddan stilla och har knappt gått någonting men jag känner att den är där och gör mothugg. På en gång så förstår jag att det är en bra fisk när jag känner tyngden och lugnet i fisken och även när den kommer till hålet och sätter iväg i några rusningar. Upp kommer efter en stund en riktigt fin pjäs som jag först uppskattar till över sju för att den inte var jättegrov men när Markus har kommit fram och vi mäter gäddan till 109 cm så förstår vi att den väger mer än så, 8,82 kilo blev vikten på dagens första gädda och bara det är nog för att göra dagen riktigt bra.

Markus fortsätter med att dra en mindre gädda på runt 5 kilo och ganska snabbt kommer det tredje fället, vi hade fortfarande inte fått ut det sista spöet. Den här gäddan beter sig precis som den första åttan och är ganska bökig att få upp i hålet så jag tittar ner och försöker lirka upp den och då ser jag att den är minst lika stor, om inte till och med större. Den visade sig vara både och, på 112 cm så var den lite längre men den var tyvärr ganska medioker i formen och vägde lite mindre, 8,43 kilo. Dagens andra över åtta och med extremt vacker teckning, bara min andra fisk för dagen och mer skulle komma.

Drygt en timme senare, efter några snipor och femmor, så fäller samma spö som min tidigare åtta hade kommit på och det är nu Markus tur. Mothugget är tungt, fisken är lugn men gör ganska djupa huvudskakningar och några fina rusningar efter en stund, det är ännu en riktigt fin gädda! När det närmar sig landning så fäller det på ett till spö och jag tvingas lite motvilligt springa dit och missar då landningen. Det var dock tur visar det sig för när Markus skriker att hans gädda är stor, kanske en nia, så känner jag bra tyngd i även mitt spö och ropar tillbaka att min är fin den också. Det hela slutar med att vi har två riktigt stora gäddor på mattan samtidigt. Markus gädda på 112 cm, 9,7 kilo och min på 110 cm, 8,4 kilo. Tyvärr så hade inte min samma ryggbredd och grova nacke som Markus gädda hade, annars hade vi fått dubbelhugg på nior. Ingen av oss hade tidigare tagit en nia så nu är det bara jag kvar. Men vilket galet dubbelhugg som även innebar att vi nu var uppe i fyra stycken över 8 kilo, alla på runt 110 cm och en topp på nära tio pannor, vi fullkomligt hoppade av glädje.

Markus första nia, 9,7 kilo på 112 cm 

Grymt dubbelhugg, Markus fisk på 9,7 och 112 cm t.v. och min på 8.4 och 110 cm t.h.

Innan vi hade hunnit få ut nya mörtar på spöna så fällde det på nästa spö och för att göra en lång historia kort så var det dagens femte gädda över åtta kilo som vägde in på 8.015 kg och mätte 106 cm. Vi satte ut våra tre sista mörtar på de tre spöna som nu var utan och väntade. Där den sista åttan kom hade vi satt den största mörten då det var ett dubbelkrokstackel på det spöet, en riktig best på drygt 30 cm. På det spöet kom då nästa fäll och jag var rejält taggad med tanke på storleken på mörten och hur dagen sett ut. Jag sätter in ett rejält mothugg så att det knakar lite i spöet men jag möts inte riktigt av den tyngd jag hade hoppats på, däremot så gör gäddan så sjuka huvudskakningar så att vi nästan var säkra på att det skulle vara dagens största gädda. Men jag känner samtidigt att den inte riktigt har kraft i rusningarna och stoppas ganska lätt och är inte nog tung att vända på och pumpa in. Mycket riktigt så visar den sig vara en för dagen relativt liten gädda, "endast" precis 100 cm och strax under 7 kilo. De extremt djupa huvudskakningarna visade sig bero på att gäddan var krokad precis längst ut i underkäken och fick då maximal slaglängd när den försökte ruska loss de troligtvis ganska obehagliga krokarna. 

8.015 och 106 cm

Dagen fortsatte med några fler mindre fiskar och några fler åttor blev det inte. Så resultatet när vi packade ihop var ungefär såhär, 106, 109, 110, 112 och 112 cm med 8015, 8820, 8400, 8430 och 9700 g. Helt galet bra resultat alltså, i alla fall för oss... på två man... under bara en eftermiddag... på ismete... i Norrbotten. Det där med Norrbotten är kanske inte lika osannolikt dock, här uppe är det väldigt lågt fisketryck i de flesta vatten och då finns det stor chans att ha bra mängdfiske med hyfsade längder. Men sanningen är ju den att konditionen och till viss del längderna aldrig kommer upp ens i närheten av gäddor i sydligare delar av landet där tillväxten är snabbare och tillgången på byten mycket större. Tänk bara om det här hade varit i ett sådant vatten, då hade vi kanske haft 4-5 gäddor på över tio kilo istället och med en topp på över 11 kilo. Det tål att tänkas på.

Bjuder på en till bild på dubbelhugget, dom var så lugna och medgörliga när dom låg bredvid varandra på mattan så man kunde nästan tro att dom ville bli fotade. Det syns inte så tydligt att den övre är lite större men tittar man noga så kan man ana att nacken och ryggen på den är betydligt grövre, man ser det på vinkeln på huvudets sida liksom. Lite lågupplöst bild då den är tagen ur ett videoklipp, just det ja...hela dagen är filmad och kommer att visas så fort Markus orkar redigera lite.

Bästa ismetet ever!

Det har varit sex väldigt intensiva dagar nu senaste veckan eftersom jag äntligen har skrivit klart alla tentor och rapporter i skolan. Därför har jag passat på att vara på isen och pimpla och/eller ismeta varje dag vilket känns både i ansiktet och i kroppen. Det enda riktigt seriösa passet var dock i lördags, ett pass som vi hade planerat en lite längre tid tillsammans med Mats som skriver Fiskelycka i norr. Det har tidigare aldrig blivit något stort när vi har fiskat tillsammans men den här dagen stämde det verkligen, på kvällen kunde vi summera sex landade gäddor med två toppfiskar över tio kilo!

Dagen verkade börja bra för när Mårten satte ut ett av dom sista spöna så högg en gädda just när han höll på att sätta linan i vippan, det blev dessvärre inget riktigt mothugg och fisken släppte därför fort. Han kände dock att det var en lite bättre fisk i alla fall vilket bekräftades när den högg igen en stund senare och visade sig väga 5.7 kg. Det blev dagens första fisk och förhoppningarna var fortfarande höga men när mer än sex timmar hade gått och det enda som hade hänt var att Markus missade en gädda i mothugget så började det kännas segt, extremt segt. En bra bit in på eftermiddagen kom då dagens andra fisk. Det var Markus som skulle ta den och han var först fram till hålet, vi tre andra kommer gående och ser att mothugget sitter men det ser efter det ganska snipigt ut. Den gör några småknyckar och vi misstänker en liten gädda men när vi kommer fram så fullkomligt skakar Markus och ser helt skärrad ut, han har då sett gäddan genom hålet och insett att det är en riktigt stor gädda! Efter lite brötande så kommer hon motvilligt upp i hålet så jag tar ett stadigt grepp och landar henne. Alla blir helt lyriska för i min famn ligger något så grisigt så vi knappt tror våra ögon, det är bland det grövsta vi någonsin har sett och vi förstår att den här kommer väga väldigt mycket. Efter några vägningar fastställs vikten till 11.9 kilo, det är nytt personbästa för Markus som nu ligger på exakt samma vikt som mig själv. Samtidigt som vi krokar loss och väger gäddan så måste Mats springa iväg på ett fäll där han tar en till gädda på uppskattningsvis 5 kilo vilket betydde att det nu var min tur. Men först fotograferades och filmades Markus gädda innan den  fick simma tillbaka, världens segaste fiskepass var nu räddat!

En gädda i toppform! 11.9 kilo på 114 cm

Det är precis det här man hoppas på när en dag är så fruktansvärt seg som den var den här lördagen, en toppfisk som gör allt besvär och all väntan värt det. Den här gången kom äntligen räddningen men det slutade inte där! En stund senare så kom nästa fäll och det var ju som sagt min tur. När vi kom fram så stod fisken stilla så jag kände i linan om den hade spottat eller var kvar, jag fick lite motstånd och sedan rycktes linan ur händerna på mig, kanske svalde gäddan precis mörten lite djupare eller skakade lite på huvudet. Jag kollade bromsen på rullen och satte in mothugget men möttes av ett totalt tvärstopp, fisken följde verkligen inte med en enda millimeter och spöet bugade sig så djupt att det gav ifrån sig ett högt "knak". Sekunden senare så släpper allt... satan! Upp kommer en trekrok som har trasslat in sig i tafsen så att den hänger åt helt fel håll, jag hade alltså dragit kroken rakt ut ur munnen. Den gäddan var garanterat över sju kilo men troligtvis mycket större än så för sån tyngd har jag aldrig ens varit i närheten av från en gädda som stått helt stilla i mothugget.

Nästa försök får jag redan efter en för dagen relativt kort stund och den här gången går gäddan i bra takt när vi kommer fram. Jag lättar lite på bromsen och spänner upp... den här sitter! Mats landar fisken på ett exemplariskt vis och vi kan konstatera att dagens andra tia är tagen, 10.6 kilo vägde den och nu kan dagen rimligtvis inte bli något bättre!

För att sänka den oförskämda snittvikten något så avslutar Mårten och Markus med att dra varsin snipa på 2-3 kilo, dessa hade på något magiskt sätt lyckats hålla sig borta hela dagen och det verkade ett tag nästan som att det enbart var de stora gäddorna som jagade den här dagen. När klockan närmade sig sju på kvällen, efter 13 timmar på isen, så packades spöna ihop och det bästa ismetet vi hade varit med om var tvunget att avslutas. Nu framöver så kommer det nog läggas lite tid på abborrfiske också, vi har kittat upp oss med lätt ismeteutrustning och fixat mängder med fin betesfisk. Första passet verkar bli redan nu till helgen på ett ställe som vi bara har hört att det ska finnas stor abborre på. Det blir väldigt spännande.

Blåsigt gäddfiske

Det blev ett pass med Mårten, Markus och Anton igår med ganska bra resultat. Mannen för dagen blev Mårten den här gången som tog båda de två största fiskarna. Prognosen sa att det skulle vara soligt och fint under dagen men blåsa del, det visade sig vara en underdrift, det blåste stundtals överjordiskt mycket. Mårten tänkte till och tog med sig ett vindskydd som vi skulle sitta bakom men det blåste så mycket att vindskyddet inte pallade trycket och lossnade efter en stund. Saker flög iväg över isen och stolarna välte flera gånger och att springa på ett fäll i motvind var ungefär fem gånger så jobbigt som att springa med vinden. Det blåste helt enkelt otrevligt mycket, men det var i alla fall soligt!

Det högg rätt så bra under hela dagen men gäddorna kändes inte riktigt helt igång, det blev många spottade beten och dessutom många vindfäll som fick oss att springa i onödan. Stundtals blev det lite väl slitsamt och jag vet då att i alla fall jag längtade något djuriskt efter en dusch och en mjuk soffa när dagen började ta slut. Vi fick ju dock som sagt några bättre fiskar i alla fall vilket var skönt då det var ett nytt vatten. Jag gör mitt första mothugg för dagen och känner bra tyngd men inte mycket mer och när den kommer till hålet så känner jag någon knyck och sen flyger det upp en stor mört ur hålet. Jag hade inte lyckats riva loss krokarna från mörten i mothugget och det var säkert därför gäddan inte satte emot någonting, den var aldrig krokad. Lite senare under dagen så fäller det på samma spö igen och nu är det Mårtens tur, han lyckas bättre och landar en fin gädda på 7.270 kg på 99 cm. Det går ju inte att veta att det var samma gädda men det är inte omöjligt.

Sedan tog jag en halvbra fisk på typ 5.6 kg i samma kondition som faktiskt gav rätt fin fight och medans vi åt lunch så såg vi att en vippa längst bort hade fällt så jag och Mårten springer dit. Gäddan är kvar och landas efter en stunds bökande mot iskanten. Den här är också en bra fisk men jag gissar lägre än Mårten som säger att det är en till sjua, jag är inte van gäddor som är så grova verkar det som för Mårten hade rätt. Markus ser att vi verkar ha fått något bättre så han ringer (går inte att ropa i vinden) och frågar vad han ska ta med sig, kamera och c&r väskan svarar jag. Gäddan vägde 7.6 kilo och var 100 cm lång, något fetare än den tidigare men lite sämre höjd och bredd kanske. Helt okej resultat för att vara första gången på ett vatten, dessutom så bommade vi nog mest troligt en till 7+ lite senare, rejäl bettbredd på den mörten. Blir nog mycket ismete framöver känns det som. Våren har redan börjat visa sig här uppe och snart är det riktigt fina snöfria isar och soliga dagar, då går det inte att sitta inne oavsett hur stressigt det är med skolan.

"The Holy Roach"

De senaste två helgerna har använts till att testa nya ställen att ismeta gädda på. Det går ju ofta inte så bra när man testa nya ställen. Det är svårt att veta hur botten ser ut, man vet inte vart man ska sitta och första gången man testar så kanske det är dåligt på grund av väder och andra förhållanden. Men ibland så lyckas man hitta rätt på en gång och då får man verkligen känna sig riktigt nöjd som fiskare. Att hitta nya givande ställen är nog det som ger mig mest glädje inom gäddfisket och därför var gårdagen en av de bästa fiskepassen i mitt liv. Jag, Markus och Rasmus som praktiserade hos Mieko den här veckan skulle testa ett ställe som jag har sneglat på ett tag. Vi åkte tidigt för att vi vet att förmiddagen brukar kännas hetast och så fort vi hade fått ut våra grejer så fäller det. Dagens första gädda är på runt 3-4 kilo men för sin storlek så var den väldigt grov. Dock skulle det visa sig att den här gäddan tyvärr hade bäst form av alla vi fick under dagen. Det fortsatte med ett gäng riktigt små gäddor och innan lunch fäller det på spöet längst bort. Jag skyndar mig dit och möts av en rulle som töms på lina i bra takt och i mothugget blir det inte mycket svar. Den långa och elastiska linan flexar och jag får veva som en tok för att få bra kontakt med fisken. När jag har tyngd så fortsätter jag pumpa en bra stund innan gäddan kommer till hålet första gången. Först då ger den tecken på liv och sätter i väg i en monsterrusning och verkar gå fast i något en stund men lossnar efter vad som kändes som en evighet men troligtvis bara var någon sekund. Den gör några till rusningar och sen kommer den snällt upp i hålet och landas av Rasmus. Markus som hade varit i skogen och gjort som björnen bruka göra kom i lugn takt och blev förvånad när han kom fram, den såg mycket mindre ut på håll. Gäddan vägde 7.44 kilo och var 101 cm lång vilket är ganska hyfsad kondition i Norrbotten.

7,44 kg 101 cm

Nu tändes grillen och korvar stektes medan vi tog in lugnet och kände oss nöjda över att ha fått i alla fall en metersfisk på ett nytt ställe. Efter första korven fäller det och Markus springer dit för att kroka, det ser ut som att det går bra men i hålet så släpper gäddan som troligtvis var väldigt liten. Mörten fick vi behålla och jag och Rasmus som var kvar vid grillen diskuterade om det var bra eller dåligt att han tappade gäddan, den var ju liten och man vill inte slösa bete i onödan men hade han landat den så hade det blivit Rasmus tur. Vi kör ju oftast varannan landad fisk så det var fortfarande Markus tur. Vi skämtade lite och sa att nästa gädda säkert är en tia bara för det. Det tog inte lång tid så fälle det igen och Markus sprang dit samtidigt som han klagade på att han hade fått ont i magen av att springa när han nyss hade ätit. Även den här snipan missar han och lägger sig i besvikelse och smärta på snön bredvid hålet. Rasmus tycker att vi ska hjälpa Markus lite så han tar en ny mört och börjar gå mot hålet och möter Markus halvvägs dit. Där går Rasmus ner på ett knä och överlämnar mörten tillsamman med orden "the holy roach" och Markus går och sätter ut den på spöet, vi skämtar och flamsar mycket när fisket är trögt. Tredje rundan med korv ligger på grillen och spöet med the holy roach fäller än en gång och medans Markus springer dit så filmar Rasmus och jag säger lite skämtsamt att "nu tar han säkert en tia". Vi hade officiellt inga stora förhoppningar för den förra gäddan som var där och stal mörten var liten, men det här fället såg inte ut som att det var så litet så jag hade ändå lite förhoppningar. När vi såg Markus göra mothugg så var det solklart att det var en bra fisk och vi sprang dit med kamera och annan utrustning. Efter en stund var den klar för landning så ser jag ner i hålet och försöker lirka upp gäddan, där möts jag av ett riktigt stort öga och en skalle som borde kunna tillhöra en väldigt stor gädda. Vi får upp henne och tänker för runt nio kilo men när måttbandet visar hela 118 cm så ändrar vi oss, det måste vara 10+ och det kan till och med vara nytt is-pb för Markus. Tyvärr så ser vi efter mer granskning att den är lite väl smal baktil men vikten blev trots det fina 10,18 kg! Det är Markus första ismetade tia i Norrbotten och kanske hans första riktigt värdefulla tia. Den här fisken har han kämpat för och är helt klart värd den!

10,18 kg 118 cm

De stora fiskarna verkade vakna senare än de små och ganska snart så fällde samma spö som jag tog sjuan på tidigare. Den här gäddan kändes nästan lika stor och mycket riktigt så var det ännu en sjua. Det känns extremt bra att vi lyckades hitta ett till ställe värt att fiska fler gånger på och att vi dessutom har fått en bra uppfattning om vart de stora individerna går och hur man kommer åt dom redan efter ett pass, det underlättar för framtiden.

Regglake!

Rubriken har ju redan sagt det viktigaste. I går kväll tog jag en riktig drömfisk, en lake över reg-gränsen. Det är min första art över den gränsen och det blev inte mycket sömn i natt kan jag lova.

För många är ju gränsen för storfiskregistrering det enda riktigt viktiga målet vad gäller vikter för olika fiskarter. Gädda är väl lite speciell i den bemärkelsen då även 10 kilo är en för många väldigt viktig gräns (reg ligger på 12). Jag har aldrig sett mig som någon specimenfiskare som enbart jagar de stora individerna utan har haft lätt att se värdet i att bara fiska för nöjets skull utan att fokusera allt för mycket på resultatet. Men det betyder ju inte att man inte ständigt har de där riktigt höga vikterna i bakhuvudet och självklart vill man alltid nå den gränsen om det går. I går kväll nådde jag alltså det målet, jag tog en lake över reg-gränsen 4 kilo. Även om jag inte har fiskat lake i mer än två år så har jag blivit otroligt intresserad och fascinerad av arten och har verkligen lärt mig att uppskatta ett så här pass stort exemplar så mycket som jag borde göra, för det är verkligen en riktigt stor och ovanlig fisk. Men jag vill också påpeka att jag är väldigt ödmjuk gällande den här fisken, hade det inte varit för Markus och Mårten som jag har fiskat med den här vintern så hade jag inte sett dom resultat som jag har gjort. Mats är en annan person som jag ännu inte har fiskat lake med men däremot har vi utbytt en del tankar och idéer, men främst så har hans egna lakfiske inspirerat mig mycket. Mats lyckades själv komma över den magiska gränsen förra vintern med en riktigt fin lake på 4120 g och 87 cm.

Till gårdagens händelseförlopp då. Det var jag och Markus som begav oss ut för vädret var fint och jag var ledig från skolarbete för första kvällen på över en vecka. Väl ute på isen så borrar vi fem hål, två för pimpel och tre för mete. Efter vi satt ut metena som ska visas sig förbli helt orörda under kvällen så betar jag pimpelkroken med en bit av en ett år gammal sönderfrusen strömmingsfilé, lakarna är inga finsmakare direkt. Det tar bara knappt tio minuter av dunkande innan jag känner ett litet ryck i spöet. Jag dunkar två gånger till och håller sedan helt stilla med sträckt lina...något rör sig lite i andra änden så jag lyfter sakta och känner att det är något som håller i betet. Det tar totalt tvärstopp i mothugget, först tyngden från fisken och lite senare från iskanten men jag förstår inte riktigt att den är stor ändå, allt går lite för fort. Men när huvudet kommer upp i hålet och jag tänder pannlampan så skriker jag rakt ut. Jag minns inte alls vilka ord jag skrek men det fångade då Markus uppmärksamhet för han kom snabbt och hjälpte till. Vi blöter en hink och väger av den på vågen, laken åker i och vågen visar 4.35 kg!! Vi väger den en gång till för att vara säker och vågen säger fortfarande samma sak. I den stunden försvinner all kyla, man blir varm och go i hela kroppen och alla problem i hela världen bara försvinner. Om någon frågar mig varför jag fiskar så är det där nog svaret. Vi mäter den till 82 cm och tar sedan några bilder innan hon självklart får simma hem igen för att leka och sprida sina gener så att fisket kan fortsätta vara bra även i framtiden.

4.35 kilo och 82 cm slemmig sötvattenstorsk

Jag vet inte vad mer man kan säga. Det blev en liten lake till för mig ganska snabbt, troligtvis en hane som följde efter den här stora honan. Sen hände det inget mer för någon av oss så vi kände oss nöjda och packade ihop för kvällen, vi skulle åka och vittja våra mörtstugor också och ville komma hem i tid. Det blir helt säkert mer lakfiske framöver och vi försöker just nu planera in en helgsatsning med sikte på riktigt stora lakar som jag hoppas att jag får tid till. Det är ju tyvärr så att skolan ofta har en negativ påverkan på fisket, och tvärtom också för den delen...

Lakar i grodyngelformat kan nog göra vilken fiskare som helst lite exalterad